Climate change and the environment
#TheFutureIsYours Leading the way for a more sustainable future
Das phantastische Molekül CO2 im Kampf gegen den Klimawandel (Teil 1)
CO2 ist ein farb- und geruchloses Gas, das nicht giftig ist und als momentanes Hauptmerkmal in Bezug auf den Klimawandel die Eigenschaft besitzt, in der Atmosphäre die langwellige Abstrahlung von Wärme zu behindern! (Treibhausgas).
In den 1960er Jahren lernte man bei der Beatmung in der Intensivmedizin die Konzentration von CO2 in der Einatemluft mit knappen 0,03 % (280-300 ppm = parts per million) kennen.
Heute beträgt dieser Wert ca. 420 ppm, also um ca. die Hälfte mehr!
Als Träger des Kohlenstoff-Atoms C und mit Wasser bildet CO2 Kohlensäure (H2O+CO2 = H2CO3) und ist damit zentraler Faktor bei der Ausscheidung saurer Valenzen über die Atmung.
Über die Photosynthese speichern die Pflanzen CO2 und bauen es als Zellulose in ihre Struktur ein.
Bei den Temperatur-Schwankungen in der Erdgeschichte fungierte CO2 immer schon als Regulator, viel CO2 in der Atmosphäre brachte Erwärmung, wenig CO2 Abkühlung!
Das markanteste Beispiel ist der in der Wissenschaft als "Schneeball Erde" bezeichnete Zustand im Prä-Kambrium (ca. vor 700 Mill. Jahren), als eine tiefgreifende Abkühlung die Eiskappen der Pole bis fast an den Äquator wachsen ließ. Diese Phase wurde erst abgebrochen, als eine langdauernde Aktivität an Vulkanausbrüchen so viel CO2 in die Atmosphäre schleuderte, wodurch das Eis durch die Erwärmung wieder abgeschmolzen ist.
Fortsetzung in Teil 2.
Univ.-Prof. Dr. Wolfram Haider
Fingerprint
The piece of text below is a shortened, hashed representation of this content. It's useful to ensure the content hasn't been tampered with, as a single modification would result in a totally different value.
Value:
3eaa61da6d53bc9994accd1eb3b4c2b7cd7dd10269a7158a5e3391a3de3b95d9
Source:
{"body":{"de":"CO2 ist ein farb- und geruchloses Gas, das nicht giftig ist und als momentanes Hauptmerkmal in Bezug auf den Klimawandel die Eigenschaft besitzt, in der Atmosphäre die langwellige Abstrahlung von Wärme zu behindern! (Treibhausgas).\nIn den 1960er Jahren lernte man bei der Beatmung in der Intensivmedizin die Konzentration von CO2 in der Einatemluft mit knappen 0,03 % (280-300 ppm = parts per million) kennen. \nHeute beträgt dieser Wert ca. 420 ppm, also um ca. die Hälfte mehr!\n\nAls Träger des Kohlenstoff-Atoms C und mit Wasser bildet CO2 Kohlensäure (H2O+CO2 = H2CO3) und ist damit zentraler Faktor bei der Ausscheidung saurer Valenzen über die Atmung.\nÜber die Photosynthese speichern die Pflanzen CO2 und bauen es als Zellulose in ihre Struktur ein.\nBei den Temperatur-Schwankungen in der Erdgeschichte fungierte CO2 immer schon als Regulator, viel CO2 in der Atmosphäre brachte Erwärmung, wenig CO2 Abkühlung!\nDas markanteste Beispiel ist der in der Wissenschaft als \"Schneeball Erde\" bezeichnete Zustand im Prä-Kambrium (ca. vor 700 Mill. Jahren), als eine tiefgreifende Abkühlung die Eiskappen der Pole bis fast an den Äquator wachsen ließ. Diese Phase wurde erst abgebrochen, als eine langdauernde Aktivität an Vulkanausbrüchen so viel CO2 in die Atmosphäre schleuderte, wodurch das Eis durch die Erwärmung wieder abgeschmolzen ist.\n\nFortsetzung in Teil 2.\n\nUniv.-Prof. Dr. Wolfram Haider","machine_translations":{"bg":"CO2 е безцветен и без мирис газ, който не е токсичен и има като моментна ключова характеристика във връзка с изменението на климата свойството да възпрепятства дълговълновото излъчване на топлина в атмосферата! (Парников газ). През 60-те години концентрацията на CO2 в инхалационния въздух е известна в интензивната медицина с малко под 0,03 % (280—300 ppm = части на милион). Днес тази стойност е около 420 ppm, така че около половината повече! Като носител на въглеродния атом С и с вода, CO2 въглеродният диоксид (H2O+CO2 = H2CO3) е централен фактор за отделянето на киселинни валенции чрез дишане. Чрез фотосинтезата растенията съхраняват CO2 и го включват в структурата си като целулоза. С температурните колебания в историята на Земята, CO2 винаги е действал като регулатор, много CO2 в атмосферата донесе затопляне, малко CO2 охлаждане! Най-забележителният пример е състоянието в предкамбриума, известно в науката като „снежна земя“ (приблизително 700 мелници). Години), когато дълбоко охлаждане позволява ледените шапки на полюсите да растат почти до екватора. Тази фаза е спряна само когато дълготрайни вулканични изригвания изхвърлят толкова много CO2 в атмосферата, което кара леда да се стопи отново поради затоплянето. Продължение в част 2. Унив.-Проф. д-р Волфрам Хайдер","cs":"CO2 je bezbarvý a bez zápachu plynu, který není toxický a má jako momentální klíčový rys v souvislosti se změnou klimatu vlastnost bránící dlouhovlnnému záření tepla v atmosféře! (Skleníkový plyn). V 60. letech 20. století byla koncentrace CO2 v inhalačním vzduchu známa v intenzivní medicíně s těsně pod 0,03 % (280–300 ppm = části na milion). Dnes je tato hodnota asi 420 ppm, takže o půl víc! Jako nosič atomu uhlíku C a ve vodě je oxid uhličitý (H2O + CO2 = H2CO3) ústředním faktorem při vylučování kyselých valencí dýcháním. Prostřednictvím fotosyntézy rostliny skladují CO2 a zabudují jej do své struktury jako celulózy. S teplotními výkyvy v historii Země CO2 vždy působil jako regulátor, mnoho CO2 v atmosféře přineslo oteplování, málo CO2 chlazení! Nejpozoruhodnějším příkladem je stav v předkambrii známém ve vědě jako „sněhová koule Země“ (přibližně 700 mil. Roky), kdy hluboké chlazení umožnilo ledové čepice pólů růst téměř do rovníku. Tato fáze byla zastavena pouze tehdy, když dlouhotrvající sopečné erupce vytlačily tolik CO2 do atmosféry, což způsobilo, že led se opět roztaví v důsledku oteplování. Pokračování v části 2. Univ.-Prof. Dr. Wolfram Haider","da":"CO2 er en farveløs og lugtfri gas, der ikke er giftig og som et momentært nøgleelement i forhold til klimaændringerne har til formål at hindre den lange bølgede varmeudstråling i atmosfæren! (Drivhusgas). I 1960'erne var koncentrationen af CO2 i indåndingsluften kendt i intensiv medicin med lige under 0,03 % (280-300 ppm = dele pr. million). I dag er denne værdi omkring 420 ppm, så omkring halvdelen mere! Som bærer af kulstofatomet C og med vand er CO2 carbondioxid (H2O+CO2 = H2CO3) en central faktor i udskillelsen af syrevalenser via vejrtrækning. Gennem fotosyntese lagrer planterne CO2 og inkorporerer det i deres struktur som cellulose. Med temperaturudsvingene i Jordens historie har CO2 altid fungeret som regulator, en masse CO2 i atmosfæren bragte opvarmning, lidt CO2-køling! Det mest slående eksempel er staten i præ-cambrium kendt i videnskaben som \"sneboldjord\" (ca. 700 mølle. År), hvor en dyb afkøling tillod indlandsisen af polerne at vokse næsten til ækvator. Denne fase blev kun stoppet, da langvarige vulkanudbrud kastede så meget CO2 ud i atmosfæren, hvilket fik isen til at smelte igen på grund af opvarmning. Fortsættelse i del 2. Univ.-Prof. Dr. Wolfram Haider","el":"Το CO2 είναι ένα άχρωμο και άοσμο αέριο που δεν είναι τοξικό και έχει, ως στιγμιαίο βασικό χαρακτηριστικό σε σχέση με την κλιματική αλλαγή, την ιδιότητα παρεμπόδισης της μακρόχρονης ακτινοβολίας θερμότητας στην ατμόσφαιρα! (Αέριο του θερμοκηπίου). Στη δεκαετία του 1960, η συγκέντρωση CO2 στον αέρα εισπνοής ήταν γνωστή στην εντατική ιατρική με λίγο λιγότερο από 0,03 % (280-300 ppm = μέρη ανά εκατομμύριο). Σήμερα αυτή η τιμή είναι περίπου 420 ppm, έτσι περίπου μισό περισσότερο! Ως φορέας του ατόμου άνθρακα C και με νερό, το διοξείδιο του άνθρακα (H2O+CO2 = H2CO3) αποτελεί κεντρικό παράγοντα στην απέκκριση όξινων σθένων μέσω της αναπνοής. Μέσω της φωτοσύνθεσης, τα φυτά αποθηκεύουν CO2 και το ενσωματώνουν στη δομή τους ως κυτταρίνη. Με τις διακυμάνσεις της θερμοκρασίας στην ιστορία της Γης, το CO2 πάντα ενεργούσε ως ρυθμιστής, πολύ CO2 στην ατμόσφαιρα έφερε θέρμανση, μικρή ψύξη CO2! Το πιο εντυπωσιακό παράδειγμα είναι η κατάσταση στο προ-κάμβριο γνωστό στην επιστήμη ως «χιονόσφαιρα γη» (περίπου 700 μύλοι. Χρόνια), όταν μια βαθιά ψύξη επέτρεψε στα καλύμματα πάγου των στύλων να μεγαλώσουν σχεδόν στον ισημερινό. Αυτή η φάση σταμάτησε μόνο όταν μεγάλες ηφαιστειακές εκρήξεις εκπέμπουν τόσο πολύ CO2 στην ατμόσφαιρα, προκαλώντας τον πάγο να λιώσει και πάλι λόγω της υπερθέρμανσης. Συνέχιση του μέρους 2. Univ.-Prof. Δρ Wolfram Haider","en":"CO2 is a colourless and odourless gas that is not toxic and has, as a momentary key feature in relation to climate change, the property of obstructing the long-wave radiation of heat in the atmosphere! (Greenhouse gas). In the 1960s, the concentration of CO2 in the inhalation air was known in intensive medicine with just under 0.03 % (280-300 ppm = parts per million). Today this value is about 420 ppm, so about half more! As a carrier of the carbon atom C and with water, CO2 carbon dioxide (H2O+CO2 = H2CO3) is a central factor in the excretion of acid valences via breathing. Through photosynthesis, the plants store CO2 and incorporate it into their structure as cellulose. With the temperature fluctuations in Earth’s history, CO2 has always acted as a regulator, a lot of CO2 in the atmosphere brought warming, little CO2 cooling! The most striking example is the state in the pre-cambrium known in science as “snowball earth” (approximately 700 mill. Years), when a deep cooling allowed the ice caps of the poles to grow almost to the equator. This phase was only stopped when long-lasting volcanic eruptions ejected so much CO2 into the atmosphere, causing the ice to melt again due to warming. Continuation in Part 2. Univ.-Prof. Dr. Wolfram Haider","es":"El CO2 es un gas incoloro e inodoro que no es tóxico y tiene, como característica clave momentánea en relación con el cambio climático, la propiedad de obstruir la radiación de onda larga del calor en la atmósfera. (Gas de efecto invernadero). En la década de 1960, la concentración de CO2 en el aire de inhalación se conocía en medicina intensiva con poco menos de 0,03 % (280-300 ppm = partes por millón). Hoy en día este valor es de aproximadamente 420 ppm, así que alrededor de la mitad más! Como portador del átomo de carbono C y con agua, el dióxido de carbono de CO2 (H2O+CO2 = H2CO3) es un factor central en la excreción de valencias ácidas a través de la respiración. A través de la fotosíntesis, las plantas almacenan CO2 y lo incorporan a su estructura como celulosa. Con las fluctuaciones de temperatura en la historia de la Tierra, el CO2 siempre ha actuado como un regulador, una gran cantidad de CO2 en la atmósfera trajo calentamiento, poca refrigeración de CO2! El ejemplo más llamativo es el estado en el pre-cámbrico conocido en la ciencia como «tierra bola de nieve» (aproximadamente 700 molinos). Años), cuando un enfriamiento profundo permitió que las capas de hielo de los polos crezcan casi hasta el ecuador. Esta fase solo se detuvo cuando erupciones volcánicas de larga duración expulsaron tanto CO2 a la atmósfera, causando que el hielo se derritiera de nuevo debido al calentamiento. Continuación en la parte 2. Univ.-Prof. Dr. Wolfram Haider","et":"CO2 on värvitu ja lõhnatu gaas, mis ei ole mürgine ja millel on kliimamuutuste hetkelise võtmeelemendina omadus takistada atmosfääris pikka lainelist soojuskiirgust! (Kasvuhoonegaasidegaas). 1960. aastatel oli CO2 kontsentratsioon sissehingatavas õhus teada intensiivravis, moodustades veidi alla 0,03 % (280–300 ppm = osad miljoni kohta). Täna on see väärtus umbes 420 ppm, seega umbes pool! Süsinikaatomi C kandjana ja veega on CO2 süsinikdioksiid (H2O+CO2 = H2CO3) keskne tegur happeliste valentside hingamise kaudu eritumisel. Fotosünteesi kaudu ladustavad taimed CO2 ja lisavad selle oma struktuuri tselluloosina. Temperatuuri kõikumisega Maa ajaloos on CO2 alati tegutsenud regulaatorina, palju CO2 atmosfääris tõi soojenemist, vähe CO2 jahutamist! Kõige silmatorkavam näide on riigi pre-cambrium tuntud teaduse „lumepallimaa“ (umbes 700 mill. Aastaid), kui sügav jahutamine võimaldas pooluste jääkorgid kasvada peaaegu ekvaatorile. See faas peatati alles siis, kui kauakestvad vulkaanipursked paiskasid atmosfääri nii palju CO2, põhjustades jää uuesti sulamist soojenemise tõttu. Jätkamine 2. osas. Univ.-prof dr Wolfram Haider","fi":"CO2 on väritön ja hajuton kaasu, joka ei ole myrkyllistä ja jolla on ilmastonmuutoksen kannalta hetkellinen keskeinen piirre, joka estää ilmakehän lämmön pitkän aallon säteilyn! (Kasvihuonekaasu). 1960-luvulla inhalaatioilman hiilidioksidipitoisuus tunnettiin intensiivisessä lääketieteessä hieman alle 0,03 %:lla (280–300 ppm = miljoonasosa). Tänään tämä arvo on noin 420 ppm, joten noin puolet enemmän! Hiiliatomin C kantaja-aineena ja veden kanssa CO2-hiilidioksidi (H2O+CO2 = H2CO3) on keskeinen tekijä happovalenssien erittymisessä hengityksen kautta. Fotosynteesin avulla kasvit varastoivat hiilidioksidia ja sisällyttävät sen rakenteeseensa selluloosana. Kun lämpötilavaihtelut maapallon historiassa, CO2 on aina toiminut säädin, paljon hiilidioksidia ilmakehässä toi lämpenemistä, vähän CO2 jäähdytys! Silmiinpistävin esimerkki on valtio pre-cambrium tunnetaan tieteessä ”lumipallo maa” (noin 700 mill. Vuotta), kun syvä jäähdytys salli jään korkit pylväät kasvaa lähes päiväntasaajalle. Tämä vaihe pysähtyi vasta, kun pitkäkestoiset tulivuorenpurkaukset hävittivät niin paljon hiilidioksidia ilmakehään, mikä aiheutti jään sulamisen uudelleen lämpenemisen vuoksi. Jatkoa osassa 2. Univ.-Prof. Dr. Wolfram Haider","fr":"Le CO2 est un gaz incolore et inodore qui n’est pas toxique et qui, en tant que principale caractéristique actuelle du changement climatique, a la capacité d’entraver le rayonnement à ondes longues de la chaleur dans l’atmosphère! (Gaz à effet de serre). Dans les années 1960, la ventilation en soins intensifs a permis de connaître la concentration de CO2 dans l’air inhalé à peine 0,03 % (280-300 ppm = parts par million). Aujourd’hui, cette valeur est d’environ 420 ppm, soit environ la moitié de plus! En tant que support de l’atome de carbone C et avec de l’eau, le CO2 forme de l’acide carbonique (H2O+CO2 = H2CO3) et est donc un facteur essentiel dans l’excrétion des valences acides via la respiration. Grâce à la photosynthèse, les plantes stockent du CO2 et l’intègrent en tant que cellulose dans leur structure. Dans les variations de température dans l’histoire de la Terre, le CO2 a toujours fonctionné comme régulateur, beaucoup de CO2 dans l’atmosphère a apporté le réchauffement, peu de CO2 refroidissement! L’exemple le plus marquant est l’état du pré-Kambrium, appelé «globe de neige» dans la science (environ 700 millions. Années), quand un refroidissement profond a fait pousser les calottes glaciaires des pôles jusqu’à presque à l’équateur. Cette phase n’a été interrompue que lorsqu’une activité prolongée d’éruptions volcaniques a fait exploser autant de CO2 dans l’atmosphère, ce qui a fait fondre la glace par le réchauffement. Suite à la deuxième partie. Univ.-Prof. Dr. Wolfram Haider","ga":"Is gás gan bholadh é CO2 nach bhfuil tocsaineach agus nach bhfuil tocsaineach agus a bhfuil, mar phríomhghné thábhachtach maidir le hathrú aeráide, an t-airí aige bac a chur ar radaíocht teasa fadtonna san atmaisféar! (Gás ceaptha teasa). Sna 1960í, bhí aithne ar an tiúchan CO2 san aer ionanálaithe i dianleigheas le díreach faoi bhun 0.03 % (280-300 ppm = codanna in aghaidh an milliún). Inniu tá an luach seo thart ar 420 ppm, mar sin thart ar leath eile! Mar iompróir an adaimh charbóin C agus le huisce, is fachtóir lárnach í dé-ocsaíd charbóin CO2 (H2O+CO2 = H2CO3) in eisfhearadh cabhlaigh aigéad trí bhíthin análaithe. Trí fhótaintéis, stóráil na plandaí CO2 agus é a ionchorprú isteach ina struchtúr mar cellulose. Leis na luaineachtaí teochta i stair an Domhain, tá CO2 ghníomhaigh i gcónaí mar rialtóir, thug a lán de CO2 san atmaisféar téamh, beag CO2 fuaraithe! Is é an sampla is suntasaí ná an stát sa réamh-chambrium ar a dtugtar san eolaíocht mar “domhan sneachta” (thart ar 700 muileann. Blianta), nuair a cheadaítear fuaraithe domhain na caipíní oighir na cuaillí fás beagnach go dtí an meánchiorcal. Cuireadh stop leis an gcéim seo ach amháin nuair a cuireadh brú fada bolcánach anuas an oiread sin CO2 isteach san atmaisféar, rud is cúis leis an oighear a leá arís mar gheall ar théamh. Buanú i gCuid 2. Univ.-Prof. Dr. Wolfram Haider","hr":"CO2 je bezbojna i bez mirisa plina koji nije otrovan i ima, kao trenutnu ključnu značajku u odnosu na klimatske promjene, svojstvo ometanja dugovalnog zračenja topline u atmosferi! (Staklenički plin). Tijekom 1960-ih, koncentracija CO2 u inhalacijskom zraku bila je poznata u intenzivnoj medicini s nešto manje od 0,03 % (280 – 300 ppm = dijelovi na milijun). Danas je ova vrijednost oko 420 ppm, tako da je oko pola više! Kao nositelj atoma ugljika C i vode, ugljikov dioksid CO2 (H2O+CO2 = H2CO3) središnji je faktor u izlučivanju valencija kiseline disanjem. Fotosintezom biljke skladište CO2 i ugrađuju ga u svoju strukturu kao celulozu. S temperaturnim fluktuacijama u povijesti Zemlje, CO2 je uvijek djelovao kao regulator, puno CO2 u atmosferi donijelo je zagrijavanje, malo CO2 hlađenje! Najupečatljiviji primjer je stanje u predkampriju poznatom u znanosti kao „snježna zemlja” (otprilike 700 ml. Godina), kada je duboko hlađenje omogućilo ledene kape stupova da rastu gotovo do ekvatora. Ova faza je zaustavljena tek kada dugotrajne vulkanske erupcije izbace toliko CO2 u atmosferu, uzrokujući da se led ponovno otopi zbog zagrijavanja. Nastavak u dijelu 2. Univ.-Prof. Dr. Wolfram Haider","hu":"A CO2 színtelen és szagtalan gáz, amely nem mérgező, és az éghajlatváltozással kapcsolatos pillanatnyi kulcsfontosságú jellemzője, hogy megakadályozza a légkörben a hosszú hullámú hősugárzást! (Üvegházhatású gáz). Az 1960-as években az intenzív gyógyászatban a CO2 koncentrációja az inhalációs levegőben alig 0,03% (280–300 ppm = milliomodrész) volt ismert. Ma ez az érték körülbelül 420 ppm, így körülbelül fele több! A C szénatom hordozójaként és vízzel a CO2 szén-dioxid (H2O+CO2 = H2CO3) központi tényező a savas valenciák légzés útján történő kiválasztásában. A fotoszintézisen keresztül a növények tárolják a CO2-t, és cellulózként beépítik a szerkezetükbe. A Föld történelmének hőmérséklet-ingadozásaival a CO2 mindig szabályozóként működött, sok CO2 a légkörben hozott melegedést, kis CO2 hűtést! A legszembetűnőbb példa a tudományban „hógolyó föld” néven ismert pre-kambrium (körülbelül 700 malom). Évek), amikor a mély hűtés lehetővé tette, hogy a jégsapkák a pólusok nőnek szinte az egyenlítő. Ezt a fázist csak akkor állították meg, amikor a hosszú ideig tartó vulkánkitörések annyi CO2-t bocsátottak ki a légkörbe, ami miatt a jég újra megolvadt a felmelegedés miatt. Folytatás a 2. részben. Univ.-Prof. Dr. Wolfram Haider","it":"CO2 è un gas incolore e inodore che non è tossico e ha, come caratteristica momentanea in relazione al cambiamento climatico, la proprietà di ostruire la radiazione a onde lunghe del calore nell'atmosfera! (Gas a effetto serra). Negli anni sessanta, la concentrazione di CO2 nell'aria per inalazione era nota in medicina intensiva con poco meno dello 0,03 % (280-300 ppm = parti per milione). Oggi questo valore è di circa 420 ppm, quindi circa la metà in più! Come vettore dell'atomo di carbonio C e con acqua, l'anidride carbonica di CO2 (H2O+CO2 = H2CO3) è un fattore centrale nell'escrezione di valenze acide attraverso la respirazione. Attraverso la fotosintesi, le piante immagazzinano CO2 e lo incorporano nella loro struttura come cellulosa. Con le fluttuazioni di temperatura nella storia della Terra, CO2 ha sempre agito come un regolatore, un sacco di CO2 nell'atmosfera ha portato riscaldamento, poco raffreddamento di CO2! L'esempio più sorprendente è lo stato del pre-cambrio conosciuto nella scienza come \"terra di pallaneve\" (circa 700 mulini. Anni), quando un raffreddamento profondo ha permesso alle calotte ghiacciate dei poli di crescere quasi all'equatore. Questa fase è stata interrotta solo quando le eruzioni vulcaniche di lunga durata espulsero così tanto CO2 nell'atmosfera, causando nuovamente lo scioglimento del ghiaccio a causa del riscaldamento. Continuazione nella parte 2. Univ.-Prof. Dr. Wolfram Haider","lt":"CO2 yra bespalvės ir bekvapės dujos, kurios nėra toksiškos ir kurios, kaip trumpalaikis pagrindinis su klimato kaita susijęs bruožas, trukdo ilgai bangų šilumos spinduliuotei atmosferoje! (Šiltnamio efektą sukeliančios dujos). Praėjusio amžiaus septintajame dešimtmetyje CO2 koncentracija inhaliaciniame ore buvo žinoma intensyvaus vartojimo medicinoje – šiek tiek mažiau nei 0,03 % (280–300 ppm = milijono dalių). Šiandien ši vertė yra apie 420 ppm, todėl apie pusę daugiau! Kaip anglies atomo C nešiklis ir su vandeniu CO2 anglies dioksidas (H2O+CO2 = H2CO3) yra pagrindinis rūgščių valentų išsiskyrimo per kvėpavimą veiksnys. Per fotosintezę augalai saugo CO2 ir įtraukia jį į savo struktūrą kaip celiuliozė. Su temperatūros svyravimais Žemės istorijoje, CO2 visada veikė kaip reguliatorius, daug CO2 atmosferoje atnešė atšilimą, mažai CO2 aušinimą! Ryškiausias pavyzdys yra prieškambario būsena, žinoma moksle kaip „sniego gniūžtės žemė“ (apie 700 malūnų. Metai), kai gilus aušinimas leido polių ledo dangteliams augti beveik iki pusiaujo. Ši fazė buvo sustabdyta tik tada, kai ilgai trunkantys ugnikalnių išsiveržimai į atmosferą išmetė tiek daug CO2, todėl ledas vėl ištirpo dėl atšilimo. Tęsinys 2 dalyje. Univ.-Prof. Dr Wolfram Haider","lv":"CO2 ir bezkrāsaina gāze bez smaržas, kas nav toksiska, un kuras galvenā iezīme saistībā ar klimata pārmaiņām ir īslaicīgs elements, kas traucē gara viļņa siltuma starojumu atmosfērā! (Siltumnīcefekta gāze). Sešdesmitajos gados CO2 koncentrācija inhalācijas gaisā bija zināma intensīvā medicīnā ar nedaudz mazāk par 0,03 % (280–300 ppm = miljondaļas). Šodien šī vērtība ir aptuveni 420 ppm, tāpēc apmēram puse vairāk! Kā oglekļa atoma C nesējs un ar ūdeni CO2 oglekļa dioksīds (H2O+CO2 = H2CO3) ir galvenais faktors skābju vārstu izdalīšanā elpošanas ceļā. Izmantojot fotosintēzi, augi uzglabā CO2 un iekļauj to struktūrā kā celulozi. Ar temperatūras svārstībām Zemes vēsturē CO2 vienmēr ir darbojies kā regulators, daudz CO2 atmosfērā radīja sasilšanu, nelielu CO2 dzesēšanu! Spilgtākais piemērs ir valsts pirmskambarī, kas zinātnē pazīstama kā “sniega bumbas zeme” (aptuveni 700 dzirnavas. Gadi), kad dziļa dzesēšana ļāva polu ledus vāciņiem augt gandrīz līdz ekvatoram. Šī fāze tika pārtraukta tikai tad, kad ilgstoši vulkānu izvirdumi izmeta tik daudz CO2 atmosfērā, izraisot ledus atkal izkausēšanu sasilšanas dēļ. Turpinājums 2. daļā. Univ.-Prof. Dr. Wolfram Haider","mt":"Is-CO2 huwa gass bla kulur u mingħajr riħa li mhuwiex tossiku u għandu, bħala karatteristika importanti ħafna fir-rigward tat-tibdil fil-klima, il-karatteristika li jostakola r-radjazzjoni ta’ mewġ twil tas-sħana fl-atmosfera! (Gass serra). Fis-sittinijiet, il-konċentrazzjoni ta’ CO2 fl-arja li tittieħed man-nifs kienet magħrufa f’mediċina intensiva bi ftit inqas minn 0.03 % (280–300 ppm = partijiet għal kull miljun). Illum dan il-valur huwa ta ‘madwar 420 ppm, hekk madwar nofs aktar! Bħala trasportatur tal-atomu tal-karbonju C u bl-ilma, id-diossidu tal-karbonju tas-CO2 (H2O+CO2 = H2CO3) huwa fattur ċentrali fl-eskrezzjoni tal-valences tal-aċidu permezz tat-teħid tan-nifs. Permezz tal-fotosintesi, il-pjanti jaħżnu s-CO2 u jinkorporawh fl-istruttura tagħhom bħala ċelluloża. Bil-varjazzjonijiet fit-temperatura fl-istorja tad-Dinja, is-CO2 dejjem aġixxa bħala regolatur, ħafna CO2 fl-atmosfera ġab tisħin, ftit tkessiħ tas-CO2! L-eżempju l-aktar impressjonanti huwa l-istat fil-pre-cambrium magħrufa fix-xjenza bħala “earth valanga” (madwar 700 mitħna. Snin), meta tkessiħ fil-fond permess l-għata tas-silġ ta ‘l-arbli biex jikbru kważi għall-ekwatur. Din il-fażi twaqqfet biss meta eruzzjonijiet vulkaniċi fit-tul ħarġu tant CO2 fl-atmosfera, u dan wassal biex is-silġ idub għal darb’oħra minħabba t-tisħin. Kontinwazzjoni fil-Parti 2. Univ.-Prof. Dr Wolfram Haider","nl":"CO2 is een kleurloos en reukloos gas dat niet giftig is en dat, als een tijdelijk sleutelelement in verband met klimaatverandering, de eigenschap heeft om de lange golfstraling van warmte in de atmosfeer te belemmeren! (Broeikasgas). In de jaren zestig was de concentratie van CO2 in de inhalatielucht bekend in de intensieve geneeskunde met iets minder dan 0,03 % (280-300 ppm = delen per miljoen). Vandaag is deze waarde ongeveer 420 ppm, dus ongeveer de helft meer! Als drager van het koolstofatoom C en met water is CO2-kooldioxide (H2O+CO2 = H2CO3) een centrale factor in de uitscheiding van zure valenties via ademhaling. Door middel van fotosynthese slaan de planten CO2 op en verwerken het in hun structuur als cellulose. Met de temperatuurschommelingen in de geschiedenis van de aarde heeft CO2 altijd als regelgever gehandeld, veel CO2 in de atmosfeer bracht opwarming, weinig CO2-koeling! Het meest opvallende voorbeeld is de staat in het pre-cambrium bekend in de wetenschap als „sneeuwbal aarde” (ongeveer 700 molen. Jaren), toen een diepe koeling het mogelijk maakte de ijskappen van de polen bijna naar de evenaar te laten groeien. Deze fase werd pas gestopt wanneer langdurige vulkaanuitbarstingen zoveel CO2 in de atmosfeer uitstoten, waardoor het ijs weer smelt als gevolg van de opwarming. Voortzetting in deel 2. Univ.-Prof. Dr. Wolfram Haider","pl":"CO2 to bezbarwny i bezwonny gaz, który nie jest toksyczny i posiada, jako chwilową kluczową cechę w związku ze zmianą klimatu, właściwość blokowania długotrwałego promieniowania ciepła w atmosferze! (Gaz cieplarniany). W latach 60. XX wieku stężenie CO2 w powietrzu inhalacyjnym było znane w intensywnej medycynie z nieco poniżej 0,03 % (280-300 ppm = części na milion). Dziś ta wartość wynosi około 420 ppm, więc o połowę więcej! Jako nośnik atomu węgla C i z wodą, dwutlenek węgla CO2 (H2O+CO2 = H2CO3) jest głównym czynnikiem w wydalaniu wartości kwasowych przez oddychanie. Poprzez fotosyntezę rośliny przechowują CO2 i włączają go do swojej struktury jako celulozy. Wraz z wahaniami temperatury w historii Ziemi, CO2 zawsze działał jako regulator, dużo CO2 w atmosferze przyniosło ocieplenie, małe chłodzenie CO2! Najbardziej uderzającym przykładem jest stan w pre-cambrium znany w nauce jako „ziemia kuli śnieżnej” (około 700 mln. Lata), kiedy głębokie chłodzenie pozwoliło pokrywy lodowe słupów rosnąć prawie do równika. Faza ta została zatrzymana tylko wtedy, gdy długotrwałe erupcje wulkanu wyrzuciły tyle CO2 do atmosfery, powodując ponowne topnienie lodu z powodu ocieplenia. Kontynuacja w części 2. Univ.-prof. dr Wolfram Haider","pt":"O CO2 é um gás incolor e inodoro que não é tóxico e que tem, como característica fundamental momentânea em relação às alterações climáticas, a propriedade de obstruir a radiação de ondas longas do calor na atmosfera! (Gás com efeito de estufa). Na década de 1960, a concentração de CO2 no ar de inalação era conhecida em medicina intensiva com pouco menos de 0,03 % (280-300 ppm = partes por milhão). Hoje este valor é de cerca de 420 ppm, então cerca de metade mais! Como portador do átomo de carbono C e com água, o dióxido de carbono CO2 (H2O+CO2 = H2CO3) é um fator central na excreção de valências ácidas através da respiração. Através da fotossíntese, as plantas armazenam CO2 e incorporam-no em sua estrutura como celulose. Com as flutuações de temperatura na história da Terra, o CO2 sempre atuou como regulador, muito CO2 na atmosfera trouxe aquecimento, pouco resfriamento de CO2! O exemplo mais marcante é o estado no pré-cambrium conhecido na ciência como «terra de bola de neve» (aproximadamente 700 moinhos. Anos), quando um resfriamento profundo permitiu que as calotas dos polos crescessem quase até o equador. Esta fase só foi interrompida quando as erupções vulcânicas de longa duração ejetaram tanto CO2 para a atmosfera, fazendo com que o gelo derreta novamente devido ao aquecimento. Continuação na Parte 2. Univ.-Prof. Dr. Wolfram Haider","ro":"CO2 este un gaz incolor și inodor, care nu este toxic și are, ca o caracteristică cheie de moment în ceea ce privește schimbările climatice, proprietatea de a obstrucționa radiațiile de căldură de undă lungă din atmosferă! (Gaz cu efect de seră). În anii 1960, concentrația de CO2 din aerul de inhalare a fost cunoscută în medicina intensivă cu puțin sub 0,03 % (280-300 ppm = părți pe milion). Astăzi această valoare este de aproximativ 420 ppm, deci aproximativ jumătate mai mult! Ca purtător al atomului de carbon C și cu apă, dioxidul de carbon CO2 (H2O+CO2 = H2CO3) este un factor central în excreția valențelor acide prin respirație. Prin fotosinteză, plantele stochează CO2 și îl încorporează în structura lor ca celuloză. Cu fluctuațiile de temperatură din istoria Pământului, CO2 a acționat întotdeauna ca un regulator, o mulțime de CO2 în atmosferă a adus încălzire, puțină răcire cu CO2! Cel mai frapant exemplu este statul din pre-cambriu cunoscut în știință ca „Pământul bulgărelui de zăpadă” (aproximativ 700 de milioane. Ani), când o răcire profundă a permis ca calotele de gheață ale polilor să crească aproape de ecuator. Această fază a fost oprită doar atunci când erupțiile vulcanice de lungă durată au ejectat atât de mult CO2 în atmosferă, provocând topirea gheții din nou din cauza încălzirii. Continuarea în partea 2. Prof. univ. dr. Wolfram Haider","sk":"CO2 je bezfarebný plyn bez zápachu, ktorý nie je toxický a má ako momentálny kľúčový prvok v súvislosti so zmenou klímy vlastnosť brániacu dlhodobému žiareniu tepla v atmosfére! (Skleníkový plyn). V 60. rokoch 20. storočia bola koncentrácia CO2 v inhalačnom vzduchu známa v intenzívnej medicíne s tesne pod 0,03 % (280 – 300 ppm = časti na milión). Dnes je táto hodnota asi 420 ppm, takže asi o polovicu viac! Oxid uhličitý (H2O+CO2 = H2CO3) ako nosič atómu uhlíka C a s vodou je ústredným faktorom pri vylučovaní kyslých valencií dýchaním. Prostredníctvom fotosyntézy rastliny ukladajú CO2 a začleňujú ho do svojej štruktúry ako celulózy. S teplotnými výkyvmi v histórii Zeme sa CO2 vždy správal ako regulátor, veľa CO2 v atmosfére prinieslo otepľovanie, malé chladenie CO2! Najvýraznejším príkladom je stav v pre-kambériu známy vo vede ako „snežná gulička“ (približne 700 mlynov. Roky), keď hlboké chladenie umožnilo ľadové čiapky pólov rásť takmer do rovníka. Táto fáza sa zastavila až vtedy, keď dlhotrvajúce sopečné erupcie vyhodili toľko CO2 do atmosféry, čo spôsobilo opätovné roztopenie ľadu v dôsledku otepľovania. Pokračovanie v časti 2. Univ.-Prof. Dr. Wolfram Haider","sl":"CO2 je brezbarven in brez vonja plin, ki ni strupen in ima kot trenutno ključno značilnost v zvezi s podnebnimi spremembami lastnost oviranja dolgega valovnega sevanja toplote v atmosferi! (Toplogredni plin). V šestdesetih letih prejšnjega stoletja je bila koncentracija CO2 v vdihanem zraku znana v intenzivni medicini z nekaj manj kot 0,03 % (280–300 ppm = delci na milijon). Danes je ta vrednost približno 420 ppm, torej približno pol več! Kot nosilec ogljikovega atoma C in z vodo je CO2 ogljikov dioksid (H2O+CO2 = H2CO3) osrednji dejavnik pri izločanju kislih valence z dihanjem. S fotosintezo rastline shranjujejo CO2 in ga vključijo v svojo strukturo kot celuloza. S temperaturnimi nihanji v zgodovini Zemlje je CO2 vedno deloval kot regulator, veliko CO2 v ozračju je prineslo segrevanje, malo hlajenja CO2! Najbolj presenetljiv primer je stanje v predkambriju, ki je v znanosti znano kot „snežna kepa“ (približno 700 ml). Leta), ko je globoko hlajenje omogočilo, da so ledeni pokrovi polov rasli skoraj do ekvatorja. Ta faza je bila ustavljena šele, ko so dolgotrajni vulkanski izbruhi izvrgli toliko CO2 v ozračje, kar je povzročilo, da se je led ponovno stopil zaradi segrevanja. Nadaljevanje v delu 2. Univ.-Prof. dr. Wolfram Haider","sv":"CO2 är en färglös och luktfri gas som inte är giftig och har, som en tillfällig nyckelfaktor i samband med klimatförändringarna, egenskapen att hindra den långa vågstrålningen av värme i atmosfären! (Växthusgas). På 1960-talet var koncentrationen av CO2 i inhalationsluften känd i intensivmedicin med strax under 0,03 % (280–300 ppm = delar per miljon). Idag är detta värde ca 420 ppm, så ungefär hälften mer! Som bärare av kolatomen C och med vatten är CO2-koldioxid (H2O+CO2 = H2CO3) en central faktor i utsöndringen av syravalenser via andning. Genom fotosyntes lagrar växterna CO2 och införlivar det i sin struktur som cellulosa. Med temperaturfluktuationerna i jordens historia har CO2 alltid fungerat som regulator, mycket CO2 i atmosfären förde uppvärmning, lite CO2-kylning! Det mest slående exemplet är tillståndet i pre-cambrium känd inom vetenskapen som ”snöbollsjord” (cirka 700 kvarn. År), när en djup kylning tillät istäckena av polerna att växa nästan till ekvatorn. Denna fas avbröts först när långvariga vulkanutbrott kastade ut så mycket CO2 i atmosfären, vilket fick isen att smälta igen på grund av uppvärmningen. Fortsättning i del 2. Univ.-Prof. Dr Wolfram Haider"}},"title":{"de":"Das phantastische Molekül CO2 im Kampf gegen den Klimawandel (Teil 1)","machine_translations":{"bg":"Фантастичната молекула CO2 в борбата срещу изменението на климата (част 1)","cs":"Fantastická molekula CO2 v boji proti změně klimatu (část 1)","da":"Det fantastiske molekyle CO2 i kampen mod klimaændringer (del 1)","el":"Το φανταστικό μόριο CO2 στην καταπολέμηση της κλιματικής αλλαγής (Μέρος 1)","en":"The fantastic molecule CO2 in the fight against climate change (Part 1)","es":"La fantástica molécula CO2 en la lucha contra el cambio climático (Parte 1)","et":"Fantastiline molekul CO2 võitluses kliimamuutustega (1. osa)","fi":"Fantastinen molekyyli CO2 ilmastonmuutoksen torjunnassa (osa 1)","fr":"La fantastique molécule de CO2 dans la lutte contre le changement climatique (partie 1)","ga":"An móilín iontach CO2 sa chomhrac i gcoinne an athraithe aeráide (Cuid 1)","hr":"Fantastična molekula CO2 u borbi protiv klimatskih promjena (1. dio)","hu":"A fantasztikus CO2 molekula az éghajlatváltozás elleni küzdelemben (1. rész)","it":"La fantastica molecola CO2 nella lotta contro il cambiamento climatico (Parte 1)","lt":"Fantastiška molekulė CO2 kovoje su klimato kaita (1 dalis)","lv":"Fantastiska molekula CO2 cīņā pret klimata pārmaiņām (1. daļa)","mt":"Il-molekula meraviljuża CO2 fil-ġlieda kontra t-tibdil fil-klima (Parti 1)","nl":"Het fantastische molecuul CO2 in de strijd tegen klimaatverandering (Deel 1)","pl":"Fantastyczna cząsteczka CO2 w walce ze zmianami klimatu (część 1)","pt":"A fantástica molécula de CO2 na luta contra as alterações climáticas (Parte 1)","ro":"Molecula fantastică CO2 în lupta împotriva schimbărilor climatice (Partea 1)","sk":"Fantastická molekula CO2 v boji proti zmene klímy (časť 1)","sl":"Fantastična molekula CO2 v boju proti podnebnim spremembam (1. del)","sv":"Den fantastiska molekylen CO2 i kampen mot klimatförändringarna (del 1)"}}}
This fingerprint is calculated using a SHA256 hashing algorithm. In order to replicate it yourself, you can use an MD5 calculator online and copy-paste the source data.
Share:
Share link:
Please paste this code in your page:
<script src="https://futureu.europa.eu/processes/GreenDeal/f/1/proposals/117052/embed.js"></script>
<noscript><iframe src="https://futureu.europa.eu/processes/GreenDeal/f/1/proposals/117052/embed.html" frameborder="0" scrolling="vertical"></iframe></noscript>
Report inappropriate content
Is this content inappropriate?
- Call us 00 800 6 7 8 9 10 11
- Use other telephone options
- Write to us via our contact form
- Meet us at a local EU office
- European Parliament
- European Council
- Council of the European Union
- European Commission
- Court of Justice of the European Union (CJEU)
- European Central Bank (ECB)
- European Court of Auditors (ECA)
- European External Action Service (EEAS)
- European Economic and Social Committee (EESC)
- European Committee of the Regions (CoR)
- European Investment Bank (EIB)
- European Ombudsman
- European Data Protection Supervisor (EDPS)
- European Data Protection Board
- European Personnel Selection Office
- Publications Office of the European Union
- Agencies
0 comments
Loading comments ...