Education, culture, youth and sport
#TheFutureIsYours Education, culture, youth and sport in Europe
Kulturelle Vielfalt nicht nur beschwören, sondern sprachlich leben!
Ergänzend braucht die EU ein gemeinsames sprachpolitisches Bildungskonzept. Es muss insbesondere die jungen Menschen dazu ermutigen, nicht immer gleich Englisch, sondern eine oder zwei ihrer nächstgelegenen Nachbarsprachen verstehen und sprechen zu lernen.
Kinder von Eltern unterschiedlicher Muttersprache sind ausdrücklich zu ermutigen, die ihnen natürlich zugewachsene individuelle Mehrsprachigkeit zu pflegen und zu nutzen.
Wir brauchen mehr als nur eine europaweit benutzte Verkehrssprache. Spätestens jetzt, nach dem Brexit, kann dies nicht das Englische sein, sondern ein gleichberechtigtes Miteinander von 3 bis vier großen Verkehrssprachen. Unter deren gemeinsamem Dach wären dann auch die kleineren Sprachen vor der Übermacht des Englischen geschützt.
Fingerprint
The piece of text below is a shortened, hashed representation of this content. It's useful to ensure the content hasn't been tampered with, as a single modification would result in a totally different value.
Value:
98a0511d97fead41545f3e3adbd3031fbbac6ca875b6f76863c4c3c2d8cc84ce
Source:
{"body":{"de":"Trotz Brexit sprechen die EU-Institutionen weiterhin fast nur auf Englisch miteinander. Das ist inakzeptabel, denn es lässt die Distanz zu den Bürgern immer größer werden. Stattdessen sollten sie nicht nur theoretisch, sondern auch praktisch mehrere Arbeitssprachen (mindestens 3) benutzen. Maschinelle Übersetzungssysteme könnten längst helfen, diese Entwicklung hin zu einer einsprachigen EU zu bremsen.\nErgänzend braucht die EU ein gemeinsames sprachpolitisches Bildungskonzept. Es muss insbesondere die jungen Menschen dazu ermutigen, nicht immer gleich Englisch, sondern eine oder zwei ihrer nächstgelegenen Nachbarsprachen verstehen und sprechen zu lernen.\nKinder von Eltern unterschiedlicher Muttersprache sind ausdrücklich zu ermutigen, die ihnen natürlich zugewachsene individuelle Mehrsprachigkeit zu pflegen und zu nutzen.\nWir brauchen mehr als nur eine europaweit benutzte Verkehrssprache. Spätestens jetzt, nach dem Brexit, kann dies nicht das Englische sein, sondern ein gleichberechtigtes Miteinander von 3 bis vier großen Verkehrssprachen. Unter deren gemeinsamem Dach wären dann auch die kleineren Sprachen vor der Übermacht des Englischen geschützt.","machine_translations":{"bg":"Въпреки Брексит институциите на ЕС продължават да говорят почти изключително на английски език. Това е неприемливо, защото прави разстоянието до гражданите все по-голямо. Вместо това те трябва да използват не само теоретично, но и практически няколко работни езика (поне 3). Системите за машинен превод биха могли да спомогнат за забавяне на това развитие към едноезичен ЕС. Освен това ЕС се нуждае от общ езиков подход към образованието. По-специално тя трябва да насърчава младите хора невинаги да разбират и учат английски език, а един или два от най-близките до тях съседни езици. Децата на родители на различни майчини езици се насърчават изрично да отглеждат и използват индивидуалното езиково многообразие, което естествено расте. Нуждаем се от нещо повече от европейски език за комуникация. Най-късно, след излизането на Обединеното кралство от ЕС, това не може да бъде английски, а равно съвместно съществуване на 3 до четири основни транспортни езика. Под общия им покрив по-малките езици също ще бъдат защитени от превъзходството на английския език.","cs":"Navzdory brexitu hovoří orgány EU i nadále téměř výhradně v angličtině. To je nepřijatelné, protože to činí vzdálenost od občanů stále větší. Místo toho by měly používat nejen teoreticky, ale i prakticky několik pracovních jazyků (alespoň 3). Systémy strojového překladu by mohly pomoci zpomalit tento vývoj směrem k jednojazyčné EU. Kromě toho EU potřebuje společný přístup ke vzdělávání v oblasti jazykové politiky. Zejména musí povzbudit mladé lidi, aby ne vždy chápali a učili se anglicky, ale jeden nebo dva ze svých nejbližších sousedních jazyků. Děti rodičů různých mateřských jazyků jsou výslovně vybízeny k tomu, aby vychovávaly a využívaly individuální mnohojazyčnost, kterou přirozeně rostou. Potřebujeme víc než jen evropský jazyk komunikace. Nejpozději po brexitu to nemůže být angličtina, ale stejná koexistence tří až čtyř hlavních dopravních jazyků. Pod jejich společnou střechou by pak byly menší jazyky chráněny před nadřazeností angličtiny.","da":"På trods af brexit taler EU-institutionerne fortsat næsten udelukkende på engelsk. Det er uacceptabelt, fordi det gør afstanden til borgerne endnu større. I stedet bør de ikke kun anvende teoretisk, men også praktisk talt flere arbejdssprog (mindst 3). Maskinoversættelsessystemer kan bidrage til at bremse denne udvikling hen imod et enkeltsproget EU. Derudover har EU brug for en fælles sprogpolitisk tilgang til uddannelse. Det skal især tilskynde unge til ikke altid at forstå og lære engelsk, men et eller to af deres nærmeste nabosprog. Børn af forældre med forskellige modersmål opfordres udtrykkeligt til at pleje og bruge den individuelle flersprogethed, som de naturligt vokser. Vi har brug for mere end blot et europæisk kommunikationssprog. Senest efter brexit kan dette ikke være engelsk, men en lige sameksistens mellem tre til fire større transportsprog. Under deres fælles tag ville de mindre sprog så også blive beskyttet mod engelsks overlegenhed.","el":"Παρά το Brexit, τα θεσμικά όργανα της ΕΕ εξακολουθούν να μιλούν σχεδόν αποκλειστικά στα αγγλικά. Αυτό είναι απαράδεκτο, διότι αυξάνει ακόμη περισσότερο την απόσταση από τους πολίτες. Αντ’ αυτού, θα πρέπει να χρησιμοποιούν όχι μόνο θεωρητικά αλλά και σχεδόν πολλές γλώσσες εργασίας (τουλάχιστον 3). Τα συστήματα αυτόματης μετάφρασης θα μπορούσαν να συμβάλουν στην επιβράδυνση της εξέλιξης αυτής προς μια μονογλωσσική ΕΕ. Επιπλέον, η ΕΕ χρειάζεται μια κοινή προσέγγιση γλωσσικής πολιτικής για την εκπαίδευση. Ειδικότερα, πρέπει να ενθαρρύνει τους νέους όχι πάντα να κατανοούν και να μαθαίνουν αγγλικά, αλλά μία ή δύο από τις πλησιέστερες γειτονικές τους γλώσσες. Τα παιδιά γονέων διαφορετικών μητρικών γλωσσών ενθαρρύνονται ρητά να καλλιεργούν και να χρησιμοποιούν την ατομική πολυγλωσσία που αναπτύσσονται με φυσικό τρόπο. Χρειαζόμαστε κάτι περισσότερο από μια απλή ευρωπαϊκή γλώσσα επικοινωνίας. Το αργότερο, μετά το Brexit, αυτό δεν μπορεί να είναι αγγλικό, αλλά ισότιμη συνύπαρξη 3 έως τεσσάρων κύριων γλωσσών μεταφορών. Κάτω από την κοινή τους στέγη, οι μικρότερες γλώσσες θα προστατεύονταν επίσης από την ανωτερότητα των αγγλικών.","en":"Despite Brexit, the EU institutions continue to speak almost exclusively in English. This is unacceptable, because it makes the distance to the citizens ever greater. Instead, they should use not only theoretically but also practically several working languages (at least 3). Machine translation systems could help to slow down this development towards a single-lingual EU. In addition, the EU needs a common language policy approach to education. In particular, it must encourage young people not always to understand and learn English, but one or two of their nearest neighbouring languages. Children of parents of different mother tongues are expressly encouraged to nurture and use the individual multilingualism that they naturally grow. We need more than just a European language of communication. At the latest, after Brexit, this cannot be English, but an equal coexistence of 3 to four major transport languages. Under their common roof, the smaller languages would then also be protected from the superiority of English.","es":"A pesar del Brexit, las instituciones de la UE siguen hablando casi exclusivamente en inglés. Esto es inaceptable, porque hace que la distancia a los ciudadanos sea cada vez mayor. En su lugar, deberían utilizar no solo teóricamente sino también prácticamente varias lenguas de trabajo (al menos 3). Los sistemas de traducción automática podrían ayudar a ralentizar este desarrollo hacia una UE unilingüe. Además, la UE necesita un enfoque de política lingüística común para la educación. En particular, debe animar a los jóvenes no siempre a comprender y aprender inglés, sino a una o dos de sus lenguas vecinas más cercanas. Se alienta expresamente a los hijos de padres de distintas lenguas maternas a que fomenten y utilicen el multilingüismo individual que crecen naturalmente. Necesitamos algo más que una lengua europea de comunicación. A más tardar, después del Brexit, esto no puede ser inglés, sino una coexistencia igual de 3 a cuatro idiomas principales del transporte. Bajo su techo común, los idiomas más pequeños también estarían protegidos de la superioridad del inglés.","et":"Hoolimata Brexitist kõnelevad ELi institutsioonid peaaegu eranditult inglise keeles. See on vastuvõetamatu, sest see muudab kodanike kauguse veelgi suuremaks. Selle asemel peaksid nad kasutama mitte ainult teoreetiliselt, vaid ka praktiliselt mitut töökeelt (vähemalt 3). Masintõlkesüsteemid võivad aidata aeglustada arengut ühekeelse ELi suunas. Lisaks vajab EL ühtset keelepoliitika lähenemisviisi haridusele. Eelkõige peab see julgustama noori mitte alati mõistma ja õppima inglise keelt, vaid ühte või kahte lähimat naaberkeelt. Eri emakeelte vanemate lapsi julgustatakse selgesõnaliselt toetama ja kasutama individuaalset mitmekeelsust, mida nad loomulikult kasvavad. Vajame enamat kui lihtsalt Euroopa suhtluskeelt. Hiljemalt pärast Brexitit ei saa see olla inglise keel, vaid võrdne kolme kuni nelja peamise transpordikeele kooseksisteerimine. Nende ühise katuse all kaitstakse väiksemaid keeli ka inglise keele paremuse eest.","fi":"Brexitistä huolimatta EU:n toimielimet puhuvat edelleen lähes yksinomaan englantia. Tätä ei voida hyväksyä, koska se lisää etäisyyttä kansalaisiin. Sen sijaan niissä olisi käytettävä teoreettisesti mutta myös käytännössä useita työkieliä (vähintään 3). Konekäännösjärjestelmät voisivat osaltaan hidastaa kehitystä kohti yksikielistä EU:ta. Lisäksi EU tarvitsee koulutusta koskevan yhteisen kielipoliittisen lähestymistavan. Sen on erityisesti kannustettava nuoria, jotka eivät aina ymmärrä ja opiskele englantia, vaan yhtä tai kahta lähimmästä naapurikielestään. Eri äidinkielten vanhempien lapsia kannustetaan nimenomaisesti vaalimaan ja käyttämään luontaisesti kasvavaa yksilöllistä monikielisyyttä. Tarvitsemme muutakin kuin eurooppalaista viestintäkieltä. Viimeistään brexitin jälkeen kyseessä ei voi olla englanti, vaan yhtäläinen 3–4 tärkeimmän liikennekielen rinnakkaiselo. Yhteisen katon alla myös pienemmät kielet suojeltaisiin Englannin paremmuudelta.","fr":"Malgré le Brexit, les institutions de l’UE continuent de parler presque uniquement en anglais. C’est inacceptable, car cela rend la distance avec les citoyens de plus en plus grande. Au lieu de cela, ils devraient utiliser non seulement théoriquement, mais aussi pratiquement plusieurs langues de travail (au moins 3). Les systèmes de traduction automatique pourraient depuis longtemps freiner cette évolution vers une UE unilingue. À titre complémentaire, l’UE a besoin d’une approche commune en matière d’éducation linguistique. Il doit en particulier encourager les jeunes à comprendre et à parler une ou deux des langues voisines les plus proches, et pas toujours l’anglais. Les enfants de parents de différentes langues maternelles doivent être fortement encouragés à prendre soin et à utiliser le multilinguisme individuel naturellement grandissant. Nous avons besoin de plus d’une langue de transport utilisée dans toute l’Europe. Au plus tard aujourd’hui, après le Brexit, ce ne peut pas être l’anglais, mais une cohabitation égale de 3 à quatre grandes langues de la circulation. Sous leur toit commun, les langues mineures seraient également protégées contre la surpuissance de l’anglais.","ga":"In ainneoin Brexit, leanann institiúidí an Aontais de bheith ag labhairt i mBéarla go heisiach. Ní féidir glacadh leis sin toisc go ndéanann sé an t-achar do na saoránaigh níos mó ná riamh. Ina ionad sin, ní hamháin gur cheart dóibh roinnt teangacha oibre a úsáid go teoiriciúil ach go praiticiúil freisin (3 theanga oibre ar a laghad). D’fhéadfadh córais mheaisínaistriúcháin cabhrú le moill a chur ar an bhforbairt sin i dtreo AE aonteangach. Ina theannta sin, tá cur chuige coiteann i leith an oideachais de dhíth ar an Aontas Eorpach. Go háirithe, caithfidh sé daoine óga a spreagadh i gcónaí chun Béarla a thuiscint agus a fhoghlaim, ach ceann amháin nó dhá cheann de na teangacha is gaire dóibh. Moltar go sainráite do leanaí tuismitheoirí a bhfuil máthairtheangacha éagsúla acu an t-ilteangachas aonair a fhásann siad go nádúrtha a chothú agus a úsáid. Tá níos mó ná teanga chumarsáide Eorpach de dhíth orainn. Ar a dhéanaí, tar éis Brexit, ní féidir leis an mBéarla a bheith ann, ach tá idir 3 agus ceithre mhórtheanga iompair ann le chéile. Faoina ndíon coiteann, dhéanfaí na teangacha níos lú a chosaint ó bharr feabhais an Bhéarla.","hr":"Unatoč Brexitu, institucije EU-a i dalje govore gotovo isključivo na engleskom jeziku. To je neprihvatljivo jer udaljenost prema građanima postaje sve veća. Umjesto toga, trebali bi koristiti ne samo teoretski već i gotovo nekoliko radnih jezika (najmanje 3). Sustavi strojnog prevođenja mogli bi pridonijeti usporavanju tog razvoja prema jedinstvenom jezičnom EU-u. Osim toga, EU-u je potreban pristup zajedničkoj jezičnoj politici u području obrazovanja. Posebno se mora poticati mlade da ne razumiju i uče engleski jezik, ali jedan ili dva susjedna jezika. Djecu roditelja različitih materinskih jezika izričito se potiče da njeguju i koriste individualnu višejezičnost koju prirodno rastu. Trebamo više od europskog jezika komunikacije. Najkasnije nakon Brexita to ne može biti engleski, već jednako supostojanje od 3 do četiri glavna prometna jezika. Pod njihovim zajedničkim krovom, manji jezici tada bi također bili zaštićeni od superiornosti engleskog jezika.","hu":"A brexit ellenére az uniós intézmények továbbra is szinte kizárólag angolul beszélnek. Ez elfogadhatatlan, mert egyre nagyobb távolságot biztosít a polgároktól. Ehelyett nemcsak elméletileg, hanem gyakorlatilag több munkanyelvet is (legalább 3 munkanyelvet) kellene használniuk. A gépi fordítási rendszerek segíthetnek lelassítani ezt a fejlődést az egynyelvű EU felé. Emellett az EU-nak közös nyelvpolitikai megközelítésre van szüksége az oktatás terén. Különösen arra kell ösztönöznie a fiatalokat, hogy ne mindig értsék meg és tanulják meg az angolt, hanem egy-két legközelebbi szomszédos nyelvüket. A különböző anyanyelvű szülők gyermekeit kifejezetten arra ösztönzik, hogy táplálják és használják az egyéni többnyelvűséget, amely természetes módon nő. Többre van szükségünk, mint egy európai kommunikációs nyelvre. Legkésőbb a brexit után ez nem lehet angol, hanem 3–4 fő közlekedési nyelv azonos együttélése. Közös fedelük alatt a kisebb nyelveket is megvédenék az angol felsőbbrendűségétől.","it":"Nonostante la Brexit, le istituzioni dell'UE continuano a parlare quasi esclusivamente in inglese. Ciò è inaccettabile, perché rende sempre più lontana i cittadini. Dovrebbero invece utilizzare non solo teoricamente, ma anche praticamente diverse lingue di lavoro (almeno 3). I sistemi di traduzione automatica potrebbero contribuire a rallentare questo sviluppo verso un'UE univoca. Inoltre, l'UE ha bisogno di un approccio comune alla politica linguistica in materia di istruzione. In particolare, deve incoraggiare i giovani a comprendere e a imparare l'inglese non sempre, ma una o due delle lingue vicine più vicine. I figli di genitori di diverse lingue madri sono espressamente incoraggiati a coltivare e a utilizzare il multilinguismo individuale che crescono naturalmente. Abbiamo bisogno di più di un linguaggio europeo di comunicazione. Al più tardi, dopo la Brexit, questo non può essere l'inglese, ma una coesistenza paritaria di 3 o quattro principali lingue di trasporto. Sotto il loro tetto comune, anche le lingue più piccole sarebbero state protette dalla superiorità dell'inglese.","lt":"Nepaisant „Brexit’o“, ES institucijos ir toliau kalba beveik vien tik anglų kalba. Tai nepriimtina, nes dėl to atstumas iki piliečių tampa dar didesnis. Vietoj to jie turėtų vartoti ne tik teoriškai, bet ir praktiškai kelias darbo kalbas (bent 3). Mašininio vertimo sistemos galėtų padėti sulėtinti šį vystymąsi kuriant vieną kalbą mokančią ES. Be to, ES reikia bendros kalbų politikos požiūrio į švietimą. Visų pirma ji turi skatinti jaunimą ne visada suprasti ir mokytis anglų kalbos, bet vieną ar dvi artimiausias kaimynines kalbas. Skirtingų gimtųjų kalbų tėvų vaikai yra aiškiai skatinami puoselėti ir naudoti individualią daugiakalbystę, kurią jie natūraliai auga. Mums reikia daugiau nei vien europietiškos komunikacijos kalbos. Ne vėliau kaip po „Brexit’o“ tai negali būti anglų kalba, o vienodas nuo 3 iki keturių pagrindinių transporto kalbų sambūvis. Po jų bendru stogu mažesnės kalbos taip pat būtų apsaugotos nuo anglų kalbos pranašumo.","lv":"Neskatoties uz Brexit, ES iestādes turpina runāt gandrīz tikai angļu valodā. Tas ir nepieņemami, jo tas padara attālumu līdz pilsoņiem vēl lielāku. Tā vietā viņiem vajadzētu izmantot ne tikai teorētiski, bet arī praktiski vairākas darba valodas (vismaz 3). Mašīntulkošanas sistēmas varētu palīdzēt palēnināt šo attīstību ceļā uz vienotu valodu ES. Turklāt ES ir vajadzīga kopēja valodu politikas pieeja izglītībai. Jo īpaši tai ir jāmudina jaunieši ne vienmēr saprast un apgūt angļu valodu, bet gan vienu vai divas no tuvākajām kaimiņvalodām. Dažādu dzimto valodu vecāku bērni tiek īpaši mudināti audzināt un izmantot individuālo daudzvalodību, ko viņi dabiski audzē. Mums ir vajadzīga vairāk nekā tikai Eiropas saziņas valoda. Vēlākais pēc Brexit tas nevar būt angļu valoda, bet gan 3 līdz četru galveno transporta valodu līdzāspastāvēšana. Zem to kopējā jumta mazākās valodas arī tiktu aizsargātas no angļu valodas pārākuma.","mt":"Minkejja l-Brexit, l-istituzzjonijiet tal-UE jkomplu jitkellmu kważi esklussivament bl-Ingliż. Dan huwa inaċċettabbli, għaliex jagħmel id-distanza dejjem akbar għaċ-ċittadini. Minflok, għandhom jużaw mhux biss teoretikament iżda wkoll prattikament diversi lingwi ta’ ħidma (mill-inqas 3). Is-sistemi ta’ traduzzjoni awtomatika jistgħu jgħinu biex dan l-iżvilupp jonqos lejn UE b’lingwa waħda. Barra minn hekk, l-UE teħtieġ approċċ ta’ politika lingwistika komuni għall-edukazzjoni. B’mod partikolari, dan għandu jħeġġeġ liż-żgħażagħ biex mhux dejjem jifhmu u jitgħallmu l-Ingliż, iżda waħda jew tnejn mill-eqreb lingwi ġirien tagħhom. It-tfal ta’ ġenituri ta’ ilsna nattivi differenti huma mħeġġa b’mod espliċitu biex irawmu u jużaw il-multilingwiżmu individwali li jikbru b’mod naturali. Neħtieġu aktar minn sempliċement lingwa Ewropea ta’ komunikazzjoni. Mhux aktar tard, wara l-Brexit, dan ma jistax ikun l-Ingliż, iżda koeżistenza ugwali bejn tlieta u erba’ lingwi ewlenin tat-trasport. Taħt is-saqaf komuni tagħhom, il-lingwi ż-żgħar imbagħad ikunu protetti wkoll mis-superjorità tal-Ingliż.","nl":"Ondanks de brexit blijven de EU-instellingen bijna uitsluitend in het Engels spreken. Dit is onaanvaardbaar, omdat het de afstand tot de burgers steeds groter maakt. In plaats daarvan zouden zij niet alleen theoretisch, maar ook praktisch meerdere werktalen moeten gebruiken (ten minste 3). Machinevertalingssystemen zouden kunnen helpen deze ontwikkeling tot een eentalige EU te vertragen. Daarnaast heeft de EU behoefte aan een gemeenschappelijke aanpak van het taalbeleid voor onderwijs. Met name moet het jongeren aanmoedigen om niet altijd Engels te begrijpen en te leren, maar één of twee van hun naaste naaste talen. Kinderen van ouders van verschillende moedertalen worden uitdrukkelijk aangemoedigd om de individuele meertaligheid te koesteren en te gebruiken die zij van nature groeien. We hebben meer nodig dan alleen een Europese communicatietaal. Uiterlijk, na de brexit, kan dit niet Engels zijn, maar een gelijke coëxistentie van drie tot vier belangrijke vervoerstalen. Onder hun gemeenschappelijke dak zouden de kleinere talen dan ook beschermd worden tegen de superioriteit van het Engels.","pl":"Pomimo brexitu instytucje UE nadal posługują się niemal wyłącznie językiem angielskim. Jest to niedopuszczalne, ponieważ zwiększa dystans do obywateli. Zamiast tego powinni posługiwać się nie tylko teoretycznie, ale także praktycznie kilkoma językami roboczymi (co najmniej 3). Systemy tłumaczenia maszynowego mogłyby przyczynić się do spowolnienia tego rozwoju w kierunku jednojęzycznej UE. Ponadto UE potrzebuje wspólnego podejścia do edukacji w zakresie polityki językowej. W szczególności musi zachęcać młodych ludzi nie zawsze do rozumienia i uczenia się angielskiego, lecz do jednego lub dwóch najbliższych języków sąsiednich. Dzieci rodziców różnych języków ojczystych są wyraźnie zachęcane do pielęgnowania i stosowania indywidualnej wielojęzyczności, którą naturalnie rosną. Potrzebujemy czegoś więcej niż tylko europejskiego języka komunikacji. Najpóźniej po brexicie nie może to być angielski, ale współistnienie od 3 do czterech głównych języków transportu. Pod ich wspólnym dachem mniejsze języki również byłyby chronione przed wyższością języka angielskiego.","pt":"Apesar do Brexit, as instituições da UE continuam a falar quase exclusivamente em inglês. Isto é inaceitável, porque torna a distância dos cidadãos cada vez maior. Em vez disso, devem utilizar não só teoricamente, mas também praticamente várias línguas de trabalho (pelo menos 3). Os sistemas de tradução automática poderiam contribuir para abrandar esta evolução rumo a uma UE unilingue. Além disso, a UE necessita de uma abordagem comum da política linguística em matéria de educação. Em particular, deve incentivar os jovens a compreender e aprender inglês nem sempre, mas sim uma ou duas das línguas vizinhas mais próximas. Os filhos de pais de diferentes línguas maternas são expressamente incentivados a cultivar e utilizar o multilinguismo individual que crescem naturalmente. Precisamos de mais do que apenas uma língua europeia de comunicação. O mais tardar, após o Brexit, não pode ser o inglês, mas sim uma coexistência igual entre 3 e quatro línguas de transporte principais. Sob seu teto comum, as línguas menores também seriam protegidas da superioridade do inglês.","ro":"În ciuda Brexitului, instituțiile UE continuă să vorbească aproape exclusiv în limba engleză. Acest lucru este inacceptabil, deoarece face din ce în ce mai mare distanța față de cetățeni. În schimb, acestea ar trebui să utilizeze nu numai teoretic, ci și practic mai multe limbi de lucru (cel puțin 3). Sistemele de traducere automată ar putea contribui la încetinirea acestei evoluții către o singură limbă europeană. În plus, UE are nevoie de o abordare comună a politicii lingvistice în domeniul educației. În special, aceasta trebuie să încurajeze tinerii nu întotdeauna să înțeleagă și să învețe limba engleză, ci una sau două dintre cele mai apropiate limbi învecinate. Copiii părinților de diferite limbi materne sunt încurajați în mod expres să cultive și să utilizeze multilingvismul individual pe care îl cultivă în mod natural. Avem nevoie de mai mult decât de o limbă europeană de comunicare. Cel târziu, după Brexit, aceasta nu poate fi limba engleză, ci o coexistență egală între 3 și patru limbi principale de transport. Sub acoperișul lor comun, limbile mai mici ar fi, de asemenea, protejate de superioritatea limbii engleze.","sk":"Napriek brexitu inštitúcie EÚ naďalej hovoria takmer výlučne v angličtine. Je to neprijateľné, pretože to ešte viac zvyšuje vzdialenosť k občanom. Namiesto toho by mali používať nielen teoreticky, ale aj prakticky niekoľko pracovných jazykov (aspoň 3). Systémy strojového prekladu by mohli pomôcť spomaliť tento vývoj smerom k jednojazyčnej EÚ. EÚ okrem toho potrebuje spoločný prístup k vzdelávaniu v oblasti jazykovej politiky. Musí predovšetkým nabádať mladých ľudí, aby nie vždy chápali a učili sa angličtinu, ale jeden alebo dva z ich najbližších susedných jazykov. Deti rodičov rôznych materinských jazykov sa výslovne vyzývajú, aby sa živili a využívali individuálnu viacjazyčnosť, ktorú prirodzene rastú. Potrebujeme viac než len európsky komunikačný jazyk. Najneskôr po brexite to nemôže byť angličtina, ale rovnocenná koexistencia 3 až štyroch hlavných dopravných jazykov. Pod ich spoločnou strechou by boli aj menšie jazyky chránené pred nadradenosťou angličtiny.","sl":"Kljub brexitu institucije EU še naprej govorijo skoraj izključno v angleščini. To je nesprejemljivo, ker je razdalja do državljanov še večja. Namesto tega bi morali uporabljati ne le teoretično, ampak tudi praktično več delovnih jezikov (vsaj 3). Sistemi strojnega prevajanja bi lahko pripomogli k upočasnitvi tega razvoja v smeri enojezične EU. Poleg tega EU potrebuje skupni pristop k izobraževanju na področju jezikovne politike. Zlasti mora spodbujati mlade, da ne razumejo in se učijo angleščine, temveč enega ali dva od svojih najbližjih sosednjih jezikov. Otroci staršev različnih maternih jezikov se izrecno spodbujajo k vzgoji in uporabi individualne večjezičnosti, ki jo naravno rastejo. Potrebujemo več kot le evropski jezik komuniciranja. Najpozneje po brexitu to ne more biti angleščina, temveč enakopraven soobstoj 3 do štirih glavnih prometnih jezikov. Pod njihovo skupno streho bi bili manjši jeziki zaščiteni tudi pred superiornostjo angleščine.","sv":"Trots brexit fortsätter EU-institutionerna att tala nästan uteslutande på engelska. Detta är oacceptabelt, eftersom det gör avståndet till medborgarna ännu större. I stället bör de använda inte bara teoretiskt utan också praktiskt taget flera arbetsspråk (åtminstone 3). Maskinöversättningssystem kan bidra till att bromsa denna utveckling mot ett enspråkigt EU. Dessutom behöver EU en gemensam språkpolitik för utbildning. Det måste särskilt uppmuntra ungdomar att inte alltid förstå och lära sig engelska, utan ett eller två av sina närmaste grannspråk. Barn till föräldrar med olika modersmål uppmuntras uttryckligen att vårda och använda den individuella flerspråkighet som de naturligt växer. Vi behöver mer än bara ett europeiskt kommunikationsspråk. Senast efter brexit kan detta inte vara engelska, utan en likvärdig samexistens mellan tre och fyra stora transportspråk. Under deras gemensamma tak skulle de mindre språken då också skyddas från engelskans överlägsenhet."}},"title":{"de":"Kulturelle Vielfalt nicht nur beschwören, sondern sprachlich leben!","machine_translations":{"bg":"Не само призовават за културно многообразие, но и живеят в езиково отношение!","cs":"Nejenže vykouzlit kulturní rozmanitost, ale také žít jazykově!","da":"Ikke kun skabe kulturel mangfoldighed, men også leve sprogligt!","el":"Όχι μόνο δημιουργούν την πολιτιστική πολυμορφία, αλλά και να ζήσουν γλωσσικά!","en":"Not only conjure up cultural diversity, but also live linguistically!","es":"¡No solo evocan la diversidad cultural, sino que también viven lingüísticamente!","et":"Mitte ainult ei võlu kultuurilist mitmekesisust, vaid ka keeleliselt!","fi":"Ei vain loihtia kulttuurista monimuotoisuutta, vaan myös elää kielellisesti!","fr":"Non seulement invoquer la diversité culturelle, mais vivre linguistiquement!","ga":"Ní hamháin go gcuireann sé isteach ar an éagsúlacht chultúrtha, ach bíonn sí ag maireachtáil go teangeolaíoch freisin!","hr":"Ne samo dočarati kulturnu raznolikost, ali i živjeti lingvistički!","hu":"Nem csak a kulturális sokszínűséget idézi elő, hanem nyelvileg is él!","it":"Non solo evocare la diversità culturale, ma anche vivere linguisticamente!","lt":"Ne tik puoselėja kultūrų įvairovę, bet ir gyvena kalbiškai!","lv":"Ne tikai uzburt kultūras daudzveidību, bet arī dzīvot lingvistiski!","mt":"Mhux biss iħawdu d-diversità kulturali, iżda wkoll jgħixu lingwistikament!","nl":"Niet alleen de culturele diversiteit oproepen, maar ook taalkundig leven!","pl":"Nie tylko wyczaruj różnorodność kulturową, ale także żyj lingwistycznie!","pt":"Não só conjurar a diversidade cultural, mas também viver linguisticamente!","ro":"Nu numai că evocați diversitatea culturală, ci și trăiți din punct de vedere lingvistic!","sk":"Nielen vykúzliť kultúrnu rozmanitosť, ale aj žiť jazykovo!","sl":"Ne samo pričarajo kulturno raznolikost, ampak tudi živijo jezikoslovno!","sv":"Inte bara skapa kulturell mångfald, men också leva språkligt!"}}}
This fingerprint is calculated using a SHA256 hashing algorithm. In order to replicate it yourself, you can use an MD5 calculator online and copy-paste the source data.
Share:
Share link:
Please paste this code in your page:
<script src="https://futureu.europa.eu/processes/Education/f/36/proposals/260372/embed.js"></script>
<noscript><iframe src="https://futureu.europa.eu/processes/Education/f/36/proposals/260372/embed.html" frameborder="0" scrolling="vertical"></iframe></noscript>
Report inappropriate content
Is this content inappropriate?
- Call us 00 800 6 7 8 9 10 11
- Use other telephone options
- Write to us via our contact form
- Meet us at a local EU office
- European Parliament
- European Council
- Council of the European Union
- European Commission
- Court of Justice of the European Union (CJEU)
- European Central Bank (ECB)
- European Court of Auditors (ECA)
- European External Action Service (EEAS)
- European Economic and Social Committee (EESC)
- European Committee of the Regions (CoR)
- European Investment Bank (EIB)
- European Ombudsman
- European Data Protection Supervisor (EDPS)
- European Data Protection Board
- European Personnel Selection Office
- Publications Office of the European Union
- Agencies
2 comments
Loading comments ...
Loading comments ...