A stronger economy, social justice and jobs
#TheFutureIsYours An economy that works for you
Bedarfserhebungen, um Regionalität zu fördern und Verschwendung zu minimieren
Fingerprint
The piece of text below is a shortened, hashed representation of this content. It's useful to ensure the content hasn't been tampered with, as a single modification would result in a totally different value.
Value:
73a0799c77692b42a5eced4656953300dc06b5578036db92dcdd531228a8044f
Source:
{"body":{"de":"Im digitalen Zeitalter wäre es einfach eine Plattform für die Menschen der EU (oder weltweit) zu schaffen, die den Bedarf an Lebensmittel (selbstverständlich auch auf viele andere Bereiche erweiterbar) eruieren kann. Jeder Mensch kann selbstständig und freiwillig seinen Bedarf an Lebensmittel eingeben (Wieviel der bestimmten Produktgruppe braucht wer, wo, wann und wie oft?). Die regelmäßige Anpassung der Daten durch die einzelnen Menschen ermöglicht nicht nur dem Unternehmen besser auf die Wünsche des Kunden zu reagieren, sondern auch Verschwendung von Waren vorzubeugen. Aber auch die CO2 Belastung kann durch beispielsweise Förderung von regionaler Herstellung und Produktion diverser Güter minimiert werden, der Überschuss gezielter an Länder verkauft werden, in denen die Ware nicht, oder weniger produziert werden kann. Auch hier könnte man über eine regelmäßige \"Länder-Bedarfserhebung\" nachdenken. Da eine derartige, wenn auch freiwillige Dateneingabe bereits bei diversen \"Kundenkarten\" der unternehmen erprobt wurde, wäre es ein leichtes ein derartiges System zu adaptieren und für eine nachhaltige, umweltbewusste Gesellschaft einzusetzen.","machine_translations":{"bg":"В ерата на цифровите технологии би било лесно да се създаде платформа за гражданите на ЕС (или в световен мащаб), която да може да идентифицира нуждата от храна (разбира се, че може да се разшири и в много други области). Всеки може да навлезе в хранителните си нужди самостоятелно и доброволно (колко от конкретната продуктова група се нуждае от кой, къде, кога и колко често?). Редовното адаптиране на данните от отделните хора не само дава възможност на компанията да отговори по-добре на желанията на клиента, но и да предотврати разхищението на стоки. Тежестта на CO2 обаче може да бъде сведена до минимум, например чрез насърчаване на регионалното производство и производство на различни стоки, като излишъкът се продава по-специално на държави, в които стоките не могат да бъдат произведени или могат да бъдат произведени по-малко. И тук може да се обмисли редовно „проучване на нуждите на държавата“. По този начин, въпреки че доброволното въвеждане на данни вече е тествано върху различни „карти на клиенти“ на дружествата, би било лесно да се адаптира такава система и да се използва за устойчиво, екологосъобразно общество.","cs":"V digitálním věku by bylo snadné vytvořit platformu pro občany EU (nebo po celém světě), která by mohla identifikovat potřebu potravin (samozřejmě i do mnoha dalších oblastí). Každý může samostatně a dobrovolně zadat své potřeby potravin (kolik z konkrétní skupiny výrobků potřebuje koho, kde, kdy a jak často?). Pravidelná úprava údajů jednotlivými osobami umožňuje nejen společnosti lépe reagovat na přání zákazníka, ale také předcházet plýtvání zbožím. Zátěž CO2 však může být také minimalizována například podporou regionální výroby a výroby různých výrobků, přičemž přebytek je prodáván konkrétněji do zemí, kde zboží nelze vyrábět nebo lze vyrábět méně. I zde by bylo možné zvážit pravidelný „průzkum potřeb jednotlivých zemí“. I když bylo dobrovolné zadávání údajů již testováno na různých „zákaznických kartách“ společností, bylo by snadné takový systém přizpůsobit a využít jej pro udržitelnou společnost, která je šetrná k životnímu prostředí.","da":"I den digitale tidsalder vil det være nemt at skabe en platform for borgerne i EU (eller på verdensplan), som kan identificere behovet for fødevarer (selvfølgelig også kan udvides til mange andre områder). Alle kan komme ind i deres fødevarebehov uafhængigt og frivilligt (hvor meget af den pågældende produktgruppe har brug for hvem, hvor, hvornår og hvor ofte?). De enkelte personers regelmæssige tilpasning af data gør det ikke kun muligt for virksomheden at reagere bedre på kundens ønsker, men også for at forhindre spild af varer. CO2-byrden kan dog også minimeres ved f.eks. at fremme regional produktion og produktion af forskellige varer, og overskuddet sælges mere specifikt til lande, hvor varerne ikke kan produceres eller kan produceres mindre. Også her kunne man overveje en regelmæssig \"landebehovsundersøgelse\". Selv om frivillig indtastning af data allerede er blevet afprøvet på virksomhedernes forskellige \"kundekort\", ville det være let at tilpasse et sådant system og anvende det til et bæredygtigt, miljøbevidst samfund.","el":"Στην ψηφιακή εποχή, θα ήταν εύκολο να δημιουργηθεί μια πλατφόρμα για τους πολίτες της ΕΕ (ή παγκοσμίως) που θα μπορεί να εντοπίσει την ανάγκη για τρόφιμα (φυσικά και σε πολλούς άλλους τομείς). Όλοι μπορούν να εισέλθουν στις επισιτιστικές ανάγκες τους ανεξάρτητα και οικειοθελώς (πόσο από τη συγκεκριμένη ομάδα προϊόντων χρειάζεται ποιος, πού, πότε και πόσο συχνά;). Η τακτική προσαρμογή των δεδομένων από τους μεμονωμένους ανθρώπους όχι μόνο επιτρέπει στην εταιρεία να ανταποκρίνεται καλύτερα στις επιθυμίες του πελάτη, αλλά και να αποτρέπει τη σπατάλη αγαθών. Ωστόσο, η επιβάρυνση για το διοξείδιο του άνθρακα μπορεί επίσης να ελαχιστοποιηθεί με την προώθηση, για παράδειγμα, της περιφερειακής παραγωγής και παραγωγής διαφόρων αγαθών, δεδομένου ότι το πλεόνασμα πωλείται ειδικότερα σε χώρες όπου τα αγαθά δεν μπορούν να παραχθούν ή μπορούν να παραχθούν λιγότερο. Και σε αυτό το σημείο θα μπορούσε να εξεταστεί το ενδεχόμενο διενέργειας τακτικής «έρευνας για τις ανάγκες των χωρών». Ως εκ τούτου, αν και η προαιρετική εισαγωγή δεδομένων έχει ήδη δοκιμαστεί σε διάφορες «κάρτες πελατών» των εταιρειών, θα ήταν εύκολο να προσαρμοστεί ένα τέτοιο σύστημα και να χρησιμοποιηθεί για μια βιώσιμη και περιβαλλοντικά συνειδητή κοινωνία.","en":"In the digital age, it would be easy to create a platform for the people of the EU (or worldwide) that can identify the need for food (of course also expandable to many other areas). Everyone can enter their food needs independently and voluntarily (how much of the particular product group needs who, where, when and how often?). The regular adaptation of the data by the individual people not only enables the company to respond better to the wishes of the customer, but also to prevent waste of goods. However, the CO2 burden can also be minimised by, for example, promoting regional production and production of various goods, the surplus being sold more specifically to countries where the goods cannot be produced or can be produced less. Here too, a regular “country needs survey” could be considered. As such, although voluntary data entry, has already been tested on various “customer cards” of the companies, it would be easy to adapt such a system and use it for a sustainable, environmentally conscious society.","es":"En la era digital, sería fácil crear una plataforma para los ciudadanos de la UE (o en todo el mundo) que pueda identificar la necesidad de alimentos (por supuesto que también se puede ampliar a muchos otros ámbitos). Todos pueden entrar en sus necesidades alimentarias de forma independiente y voluntaria (cuánta parte del grupo de productos en particular necesita quién, dónde, cuándo y con qué frecuencia?). La adaptación regular de los datos por parte de las personas individuales no solo permite a la empresa responder mejor a los deseos del cliente, sino también evitar el desperdicio de mercancías. Sin embargo, la carga del CO2 también puede reducirse al mínimo, por ejemplo, promoviendo la producción y producción regionales de diversos bienes, y el excedente se vende más específicamente a países en los que los bienes no pueden producirse o pueden producirse menos. También en este caso podría considerarse una «estudia periódica de las necesidades de los países». Como tal, aunque la entrada voluntaria de datos ya ha sido probada en varias «tarjetas de cliente» de las empresas, sería fácil adaptar dicho sistema y utilizarlo para una sociedad sostenible y respetuosa con el medio ambiente.","et":"Digitaalajastul oleks lihtne luua ELi (või kogu maailma) inimestele platvorm, mis võimaldaks kindlaks teha toiduvajaduse (muidugi laiendatav ka paljudele muudele valdkondadele). Igaüks saab oma toiduvajadused sisestada iseseisvalt ja vabatahtlikult (kui suur osa konkreetsest tooterühmast vajab, kes, kus, millal ja kui tihti?). Andmete korrapärane kohandamine üksikisikute poolt ei võimalda ettevõttel mitte ainult paremini vastata kliendi soovidele, vaid ka vältida kauba raiskamist. CO2-koormust saab siiski vähendada ka näiteks piirkondliku tootmise ja erinevate kaupade tootmise edendamisega, kusjuures ülejääki müüakse konkreetsemalt riikidesse, kus kaupu ei ole võimalik toota või kus neid saab toota vähem. Ka siin võiks kaaluda regulaarset riikide vajaduste uuringut. Kuigi vabatahtlikku andmete sisestamist on juba katsetatud mitmesugustel ettevõtete „kliendikaartidel“, oleks sellist süsteemi lihtne kohandada ja kasutada jätkusuutliku ja keskkonnateadliku ühiskonna jaoks.","fi":"Digitaalisella aikakaudella olisi helppo luoda EU:n (tai maailmanlaajuisen) kansalaisille foorumi, jolla voidaan tunnistaa ruoan tarve (tietysti myös monilla muilla aloilla). Jokainen voi syöttää ruokatarpeensa itsenäisesti ja vapaaehtoisesti (kuinka suuri osa kyseisestä tuoteryhmästä tarvitsee ketä, missä, milloin ja kuinka usein?). Yksittäisten ihmisten säännöllinen tietojen mukauttaminen antaa yritykselle mahdollisuuden vastata paremmin asiakkaan toiveisiin, mutta myös estää tavaroiden tuhlaamisen. Hiilidioksiditaakkaa voidaan kuitenkin vähentää myös esimerkiksi edistämällä eri tuotteiden alueellista tuotantoa ja tuotantoa, ja ylijäämä myydään erityisesti maihin, joissa tavaroita ei voida tuottaa tai niitä voidaan tuottaa vähemmän. Myös tässä yhteydessä voitaisiin harkita säännöllistä maakohtaisten tarpeiden kartoitusta. Vaikka vapaaehtoista tietojen syöttämistä on jo testattu erilaisilla yritysten ”asiakaskorteilla”, tällaista järjestelmää olisi helppo mukauttaa ja käyttää kestävää ja ympäristötietoista yhteiskuntaa varten.","fr":"À l’ère du numérique, il serait facile de créer une plate-forme pour les citoyens de l’UE (ou du monde entier) capable d’évaluer les besoins en denrées alimentaires (bien sûr, même s’ils peuvent être étendus à de nombreux autres domaines). Chaque personne peut, de manière autonome et volontaire, indiquer ses besoins en denrées alimentaires (combien de la catégorie de produits particulière qui en a besoin, où, quand et à quelle fréquence?). L’adaptation régulière des données par les individus permet non seulement à l’entreprise de mieux répondre aux souhaits du client, mais aussi de prévenir le gaspillage des marchandises. Mais il est également possible de réduire au minimum la charge de CO2 en encourageant, par exemple, la production régionale et la production de divers biens, l’excédent étant plus ciblé dans les pays où le produit ne peut pas être produit ou moins. Ici aussi, on pourrait réfléchir à une «enquête régulière sur les besoins des pays». Étant donné qu’une telle saisie de données, bien que volontaire, a déjà été testée sur différentes «cartes clients» des entreprises, il serait facile d’adapter un tel système et de l’utiliser pour une société durable et respectueuse de l’environnement.","ga":"Sa ré dhigiteach, bheadh sé éasca ardán a chruthú do mhuintir an Aontais Eorpaigh (nó ar fud an domhain) a d’fhéadfadh an gá atá le bia a aithint (ar ndóigh, ar féidir é a leathnú chuig go leor réimsí eile freisin). Is féidir le gach duine dul isteach ina riachtanais bhia go neamhspleách agus go deonach (cé mhéad den ghrúpa táirgí ar leith a theastaíonn ó na daoine, cá huair agus cé chomh minic?). Má dhéanann daoine aonair na sonraí a oiriúnú go rialta, ní hamháin go gcuireann sé ar chumas na cuideachta freagairt níos fearr do mhianta an chustaiméara, ach freisin chun dramhaíl earraí a chosc. Mar sin féin, is féidir an t-ualach CO2 a íoslaghdú freisin, mar shampla, trí tháirgeadh agus táirgeadh réigiúnach earraí éagsúla a chur chun cinn, mar shampla, an barrachas a dhíol go sonrach le tíortha nach féidir na hearraí a tháirgeadh iontu nó inar féidir níos lú earraí a tháirgeadh iontu. D’fhéadfaí “suirbhé rialta ar riachtanais tíre” a mheas freisin. Dá réir sin, cé go ndearnadh tástáil cheana féin ar “chártaí custaim” éagsúla de chuid na gcuideachtaí ar shonraí deonacha, bheadh sé éasca córas den sórt sin a oiriúnú agus é a úsáid ar mhaithe le sochaí inbhuanaithe atá comhfhiosach don chomhshaol.","hr":"U digitalnom dobu bilo bi lako stvoriti platformu za građane EU-a (ili diljem svijeta) na temelju koje bi se mogla utvrditi potreba za hranom (naravno da se može proširiti i na mnoga druga područja). Svatko može samostalno i dobrovoljno unijeti svoje potrebe za hranom (koliko treba tko, gdje, kada i koliko često?). Redovita prilagodba podataka od strane pojedinih ljudi ne samo da omogućuje tvrtki da bolje odgovori na želje kupca, već i da spriječi rasipanje robe. Međutim, opterećenje CO2 također se može svesti na najmanju moguću mjeru, primjerice promicanjem regionalne proizvodnje i proizvodnje različitih dobara, pri čemu se višak prodaje konkretnije zemljama u kojima se roba ne može proizvesti ili se može proizvesti manje. I ovdje bi se mogla razmotriti redovita „istraživanja o potrebama zemlje”. Kao takav, iako je dobrovoljan unos podataka, već je testiran na raznim „karticama klijenata” tvrtki, bilo bi lako prilagoditi takav sustav i koristiti ga za održivo, ekološki osviješteno društvo.","hu":"A digitális korban könnyű lenne olyan platformot létrehozni az EU (vagy világszerte) lakosai számára, amely azonosíthatja az élelmiszer-szükségletet (természetesen sok más területre is kiterjeszthető). Mindenki önállóan és önként adhatja meg élelmiszerigényét (mennyire van szüksége az adott termékcsoportnak kinek, hol, mikor és milyen gyakran?). Az adatok egyének általi rendszeres kiigazítása nemcsak lehetővé teszi a vállalat számára, hogy jobban megfeleljen a vevő kívánságainak, hanem az áruk pazarlásának megakadályozására is. A szén-dioxid-teher azonban minimálisra csökkenthető például a regionális termelés és a különböző áruk termelésének előmozdításával, mivel a többletet konkrétabban olyan országokba értékesítik, ahol az áruk nem állíthatók elő, vagy kevesebbet is előállíthatók. Itt is fontolóra lehetne venni egy rendszeres „országigényfelmérést”. Így, bár az önkéntes adatbevitelt már tesztelték a vállalatok különböző „ügyfélkártyáin”, könnyű lenne egy ilyen rendszert egy fenntartható, környezettudatos társadalom érdekében használni.","it":"Nell'era digitale, sarebbe facile creare una piattaforma per i cittadini dell'UE (o mondiale) in grado di individuare la necessità di cibo (ovviamente espandibile anche a molti altri settori). Ognuno può entrare nel proprio fabbisogno alimentare in modo indipendente e volontario (quanto del particolare gruppo di prodotti ha bisogno di chi, dove, quando e con quale frequenza?). Il regolare adattamento dei dati da parte delle singole persone non solo consente all'azienda di rispondere meglio ai desideri del cliente, ma anche di prevenire gli sprechi di merci. Tuttavia, l'onere del CO2 può anche essere ridotto al minimo, ad esempio promuovendo la produzione regionale e la produzione di vari beni, dato che l'eccedenza viene venduta più specificamente ai paesi in cui le merci non possono essere prodotte o possono essere prodotte meno. Anche in questo caso si potrebbe prendere in considerazione un'indagine periodica sulle esigenze dei paesi. Pertanto, sebbene l'inserimento volontario dei dati sia già stato testato su varie \"carte clienti\" delle aziende, sarebbe facile adattare tale sistema e utilizzarlo per una società sostenibile e consapevole dell'ambiente.","lt":"Skaitmeniniame amžiuje būtų lengva sukurti ES (arba viso pasaulio) žmonėms skirtą platformą, kurioje būtų galima nustatyti maisto poreikį (žinoma, ir daugelyje kitų sričių). Kiekvienas gali savarankiškai ir savanoriškai įvesti savo maisto poreikius (kiek konkrečiai produktų grupei reikia, kas, kur, kada ir kaip dažnai?). Reguliarus asmens duomenų pritaikymas ne tik leidžia įmonei geriau reaguoti į kliento pageidavimus, bet ir užkirsti kelią prekių švaistymui. Tačiau CO2 našta taip pat gali būti sumažinta, pavyzdžiui, skatinant regioninę įvairių prekių gamybą ir gamybą, t. y. perteklių parduodant konkrečiai šalims, kuriose prekės negali būti gaminamos arba gali būti pagamintos mažiau. Šiuo atveju taip pat būtų galima apsvarstyti galimybę reguliariai atlikti „šalies poreikių tyrimą“. Nors savanoriškas duomenų įvedimas jau išbandytas įvairiose bendrovių „klientų kortelėse“, būtų lengva pritaikyti tokią sistemą ir ją naudoti tvariai, aplinką tausojančiai visuomenei.","lv":"Digitālajā laikmetā būtu viegli izveidot platformu ES (vai pasaules) iedzīvotājiem, kas varētu noteikt vajadzību pēc pārtikas (protams, arī daudzās citās jomās). Ikviens var ievadīt savas pārtikas vajadzības patstāvīgi un brīvprātīgi (cik liela daļa no konkrētās produktu grupas ir vajadzīga, kas, kur, kad un cik bieži?). Regulāra datu pielāgošana, ko veic individuāli cilvēki, ne tikai ļauj uzņēmumam labāk reaģēt uz klienta vēlmēm, bet arī novērst preču izšķērdēšanu. Tomēr CO2 slogu var arī samazināt, piemēram, veicinot dažādu preču ražošanu un ražošanu reģionā, pārpalikumi tiek pārdoti valstīm, kurās preces nevar ražot vai ražot mazāk. Arī šajā gadījumā varētu apsvērt regulāru “valsts vajadzību apsekojumu”. Lai gan brīvprātīga datu ievadīšana jau ir pārbaudīta uz dažādām uzņēmumu “klientu kartēm”, šādu sistēmu būtu viegli pielāgot un izmantot ilgtspējīgai, videi draudzīgai sabiedrībai.","mt":"Fl-era diġitali, ikun faċli li tinħoloq pjattaforma għaċ-ċittadini tal-UE (jew madwar id-dinja) li tkun tista’ tidentifika l-ħtieġa għall-ikel (naturalment li tista’ titwessa’ wkoll għal ħafna oqsma oħra). Kulħadd jista’ jidħol fil-ħtiġijiet alimentari tiegħu b’mod indipendenti u volontarju (kemm mill-grupp ta’ prodotti partikolari jeħtieġ min, fejn, meta u kemm ta’ spiss?). L-adattament regolari tad-data mill-persuni individwali mhux biss jippermetti lill-kumpanija twieġeb aħjar għax-xewqat tal-klijent, iżda wkoll li tipprevjeni l-ħela ta’ oġġetti. Madankollu, il-piż tas-CO2 jista’ jiġi minimizzat ukoll billi, pereżempju, jiġu promossi l-produzzjoni u l-produzzjoni reġjonali ta’ diversi oġġetti, bl-eċċess jinbiegħ b’mod aktar speċifiku lil pajjiżi fejn il-prodotti ma jistgħux jiġu prodotti jew jistgħu jiġu prodotti inqas. Hawnhekk ukoll, jista’ jiġi kkunsidrat “stħarriġ dwar il-ħtiġijiet tal-pajjiż” regolari. Bħala tali, għalkemm id-dħul volontarju tad-data, diġà ġie ttestjat fuq diversi “kards tal-klijenti” tal-kumpaniji, ikun faċli li din is-sistema tiġi adattata u tintuża għal soċjetà sostenibbli u konxja mill-ambjent.","nl":"In het digitale tijdperk zou het gemakkelijk zijn om een platform voor de burgers van de EU (of wereldwijd) te creëren dat de behoefte aan voedsel kan identificeren (uiteraard ook uitbreidbaar tot vele andere gebieden). Iedereen kan zijn voedselbehoeften zelfstandig en vrijwillig invoeren (hoeveel van de specifieke productgroep heeft wie, waar, wanneer en hoe vaak?). De regelmatige aanpassing van de gegevens door de individuele mensen stelt het bedrijf niet alleen in staat beter in te spelen op de wensen van de klant, maar ook om verspilling van goederen te voorkomen. De CO2-last kan echter ook tot een minimum worden beperkt door bijvoorbeeld de regionale productie en productie van verschillende goederen te bevorderen, waarbij het overschot meer specifiek wordt verkocht aan landen waar de goederen niet of minder kunnen worden geproduceerd. Ook hier kan een regelmatig „onderzoek naar de behoeften per land” worden overwogen. Hoewel vrijwillige gegevensinvoer al is getest op verschillende „klantenkaarten” van de bedrijven, zou het gemakkelijk zijn om een dergelijk systeem aan te passen en te gebruiken voor een duurzame, milieubewuste samenleving.","pl":"W epoce cyfrowej łatwo byłoby stworzyć platformę dla obywateli UE (lub na całym świecie), która mogłaby określić zapotrzebowanie na żywność (oczywiście można by również rozszerzyć ją na wiele innych obszarów). Każdy może samodzielnie i dobrowolnie wchodzić w swoje potrzeby żywnościowe (ile z konkretnej grupy produktów potrzebuje kto, gdzie, kiedy i jak często?). Regularne dostosowywanie danych przez poszczególne osoby nie tylko pozwala firmie lepiej reagować na życzenia klienta, ale także zapobiegać marnotrawstwu towarów. Obciążenie CO2 można jednak również zminimalizować, na przykład poprzez promowanie regionalnej produkcji i produkcji różnych towarów, przy czym nadwyżka jest sprzedawana konkretnie do krajów, w których towary nie mogą być produkowane lub mogą być produkowane w mniejszym stopniu. Również w tym przypadku można by rozważyć przeprowadzenie regularnego badania potrzeb krajów. W związku z tym, chociaż dobrowolne wprowadzanie danych zostało już przetestowane na różnych „kartach dla klientów” firm, łatwo byłoby dostosować taki system i wykorzystać go do zrównoważonego, świadomego ekologicznie społeczeństwa.","pt":"Na era digital, seria fácil criar uma plataforma para os cidadãos da UE (ou a nível mundial) capaz de identificar a necessidade de alimentos (é claro, também expansível a muitas outras áreas). Todos podem entrar nas suas necessidades alimentares de forma independente e voluntária (quanto do grupo de produtos em causa precisa de quem, onde, quando e com que frequência?). A adaptação regular dos dados pelas pessoas individuais não só permite que a empresa responda melhor aos desejos do cliente, mas também para evitar o desperdício de haveres. No entanto, a carga de CO2 também pode ser minimizada, por exemplo, promovendo a produção regional e a produção de vários haveres, sendo o excedente vendido mais especificamente a países onde os haveres não podem ser produzidos ou podem ser produzidos menos. Também neste caso, poderia ser considerado um «inquérito sobre as necessidades do país». Como tal, embora a introdução voluntária de dados já tenha sido testada em vários «cartões de cliente» das empresas, seria fácil adaptar esse sistema e utilizá-lo para uma sociedade sustentável e ambientalmente consciente.","ro":"În era digitală, ar fi ușor să se creeze o platformă pentru cetățenii UE (sau din întreaga lume), care să poată identifica nevoia de hrană (desigur, care poate fi extinsă și în multe alte domenii). Fiecare persoană își poate introduce nevoile alimentare în mod independent și voluntar (cât de mult din grupul de produse are nevoie de cine, unde, când și cât de des?). Adaptarea regulată a datelor de către persoane fizice nu numai că permite companiei să răspundă mai bine dorințelor clientului, ci și să prevină risipa de bunuri. Cu toate acestea, povara emisiilor de CO2 poate fi, de asemenea, redusă la minimum, de exemplu prin promovarea producției regionale și a producției de diverse bunuri, excedentul fiind vândut mai specific țărilor în care bunurile nu pot fi produse sau pot fi produse mai puțin. Și în acest caz, ar putea fi avută în vedere un „sondaj periodic privind nevoile țării”. Ca atare, deși introducerea voluntară a datelor a fost deja testată pe diverse „carduri de clienți” ale întreprinderilor, ar fi ușor să se adapteze un astfel de sistem și să fie utilizat pentru o societate durabilă și conștientă de mediu.","sk":"V digitálnom veku by bolo jednoduché vytvoriť platformu pre ľudí v EÚ (alebo na celom svete), ktorá by dokázala identifikovať potrebu potravín (samozrejme aj do mnohých ďalších oblastí). Každý môže vstúpiť do svojich potravinových potrieb nezávisle a dobrovoľne (koľko konkrétnej skupiny výrobkov potrebuje koho, kde, kedy a ako často?). Pravidelná úprava údajov jednotlivými ľuďmi nielenže umožňuje spoločnosti lepšie reagovať na želania zákazníka, ale aj zabrániť plytvaniu tovarom. Zaťaženie CO2 sa však dá minimalizovať napríklad podporou regionálnej výroby a výroby rôznych tovarov, pričom prebytok sa predáva konkrétnejšie do krajín, kde tovar nie je možné vyrobiť alebo sa môže vyrábať menej. Aj tu by sa mohol zvážiť pravidelný „prieskum potrieb jednotlivých krajín“. Hoci dobrovoľné vkladanie údajov už bolo testované na rôznych „zákazníckych kartách“ spoločností, bolo by jednoduché prispôsobiť takýto systém a použiť ho pre udržateľnú, ekologicky uvedomelú spoločnosť.","sl":"V digitalni dobi bi bilo enostavno ustvariti platformo za ljudi v EU (ali po svetu), ki bi lahko prepoznala potrebo po hrani (seveda tudi na mnoga druga področja). Vsakdo lahko samostojno in prostovoljno vnese svoje potrebe po hrani (koliko določene skupine proizvodov potrebuje koga, kje, kdaj in kako pogosto?). Redno prilagajanje podatkov s strani posameznikov ne le omogoča podjetju, da se bolje odziva na želje kupca, ampak tudi preprečuje zapravljanje blaga. Vendar se lahko breme CO2 zmanjša tudi s spodbujanjem regionalne proizvodnje in proizvodnje različnih izdelkov, pri čemer se presežek bolj specifično proda državam, v katerih blaga ni mogoče proizvajati ali ga je mogoče proizvajati manj. Tudi tu bi lahko razmislili o redni raziskavi o potrebah po državah. Čeprav je bilo prostovoljno vnašanje podatkov že preizkušeno na različnih „kartah strank“ podjetij, bi bilo tak sistem enostavno prilagoditi in ga uporabiti za trajnostno, okoljsko ozaveščeno družbo.","sv":"I den digitala tidsåldern skulle det vara lätt att skapa en plattform för människor i EU (eller i hela världen) som kan identifiera behovet av livsmedel (naturligtvis även till många andra områden). Alla kan komma in i sina matbehov självständigt och frivilligt (hur mycket av den särskilda produktgruppen behöver vem, var, när och hur ofta?). Den regelbundna anpassningen av uppgifterna av de enskilda personerna gör det inte bara möjligt för företaget att reagera bättre på kundens önskemål, utan också att förhindra slöseri med varor. Koldioxidbördan kan dock också minimeras genom att t.ex. främja regional produktion och produktion av olika varor, där överskottet säljs mer specifikt till länder där varorna inte kan produceras eller kan produceras mindre. Även här skulle man kunna överväga en regelbunden ”landsomfattande behovsundersökning”. Även om frivillig uppgiftsinmatning redan har testats på olika ”kundkort” i företagen, skulle det vara lätt att anpassa ett sådant system och använda det för ett hållbart och miljömedvetet samhälle."}},"title":{"de":"Bedarfserhebungen, um Regionalität zu fördern und Verschwendung zu minimieren","machine_translations":{"bg":"Необходими са проучвания, за да се насърчи регионалността и да се сведат до минимум отпадъците","cs":"Potřebuje průzkumy na podporu regionality a minimalizaci odpadu","da":"Behov undersøgelser for at fremme regionalitet og minimere affald","el":"Χρειάζεται έρευνες για την προώθηση της περιφερειότητας και την ελαχιστοποίηση των αποβλήτων","en":"Needs surveys to promote regionality and minimise waste","es":"Encuestas de necesidades para promover la regionalidad y minimizar los residuos","et":"Vajadus uuringute järele, et edendada piirkondlikkust ja minimeerida jäätmeid","fi":"Tarvitaan kyselytutkimuksia aluepohjan edistämiseksi ja jätteiden minimoimiseksi","fr":"Enquêtes sur les besoins afin de promouvoir la régionalité et de minimiser le gaspillage","ga":"Teastaíonn suirbhéanna chun réigiúnacht a chur chun cinn agus dramhaíl a íoslaghdú","hr":"Potrebna su istraživanja kako bi se promicalo regionalnost i smanjio otpad na najmanju moguću mjeru","hu":"Szükség van felmérésekre a regionalitás előmozdítása és a hulladék minimalizálása érdekében","it":"Necessità di indagini per promuovere la regionalità e ridurre al minimo gli sprechi","lt":"Reikia atlikti tyrimus, kad būtų skatinamas regioniškumas ir mažinamas atliekų kiekis","lv":"Vajadzīgi apsekojumi, lai veicinātu reģionalitāti un līdz minimumam samazinātu atkritumu daudzumu","mt":"Stħarriġ dwar il-ħtiġijiet għall-promozzjoni tar-reġjonalità u l-minimizzazzjoni tal-iskart","nl":"Heeft enquêtes nodig om de regionaliteit te bevorderen en afval tot een minimum te beperken","pl":"Potrzeba badań w celu promowania regionalności i minimalizowania marnotrawstwa","pt":"Necessita de inquéritos para promover a regionalidade e minimizar os resíduos","ro":"Este nevoie de sondaje pentru a promova regionalitatea și pentru a reduce la minimum deșeurile","sk":"Potrebné prieskumy na podporu regionálnej povahy a minimalizáciu odpadu","sl":"Potrebne raziskave za spodbujanje regionalne pripadnosti in zmanjšanje količine odpadkov","sv":"Behöver undersökningar för att främja regionalitet och minimera avfall"}}}
This fingerprint is calculated using a SHA256 hashing algorithm. In order to replicate it yourself, you can use an MD5 calculator online and copy-paste the source data.
Share:
Share link:
Please paste this code in your page:
<script src="https://futureu.europa.eu/processes/Economy/f/10/proposals/2077/embed.js"></script>
<noscript><iframe src="https://futureu.europa.eu/processes/Economy/f/10/proposals/2077/embed.html" frameborder="0" scrolling="vertical"></iframe></noscript>
Report inappropriate content
Is this content inappropriate?
- Call us 00 800 6 7 8 9 10 11
- Use other telephone options
- Write to us via our contact form
- Meet us at a local EU office
- European Parliament
- European Council
- Council of the European Union
- European Commission
- Court of Justice of the European Union (CJEU)
- European Central Bank (ECB)
- European Court of Auditors (ECA)
- European External Action Service (EEAS)
- European Economic and Social Committee (EESC)
- European Committee of the Regions (CoR)
- European Investment Bank (EIB)
- European Ombudsman
- European Data Protection Supervisor (EDPS)
- European Data Protection Board
- European Personnel Selection Office
- Publications Office of the European Union
- Agencies
0 comments
Loading comments ...
Loading comments ...