Digital transformation
#TheFutureIsYours Shaping Europe’s digital future
Soziale Medien beeinflussen unsere demokratischen Strukturen, wir wollen uns wehren!
Doch wie sollen extreme Inhalte als solche erkannt werden? Die Grauzone ist groß!
Die sozialen Medien sind so eingerichtet, dass Nutzer komplett anonym agieren können.
Strafverfolgung ist also schwierig. Den Fehlinformationen zu glauben ist mit Risiken verbunden.
Die Meinungsfreiheit darf nicht eingeschränkt werden. Die Prüfung der Inhalte ist ein heikles Thema und sollte nicht allein den Betreibern von sozialen Medien überlassen werden.
Related Events
Digitalisierung im Dänisch-Deutschen Grenzland
Fingerprint
The piece of text below is a shortened, hashed representation of this content. It's useful to ensure the content hasn't been tampered with, as a single modification would result in a totally different value.
Value:
10b2a6245758dff7d4c8976cd9b4168b556e27762ad4d6d442096be34d7c3cff
Source:
{"body":{"de":"Die Anonymität ermöglicht das Äußern auch von extremen Thesen, Meinungen und Behauptungen. \nDoch wie sollen extreme Inhalte als solche erkannt werden? Die Grauzone ist groß!\nDie sozialen Medien sind so eingerichtet, dass Nutzer komplett anonym agieren können. \nStrafverfolgung ist also schwierig. Den Fehlinformationen zu glauben ist mit Risiken verbunden.\nDie Meinungsfreiheit darf nicht eingeschränkt werden. Die Prüfung der Inhalte ist ein heikles Thema und sollte nicht allein den Betreibern von sozialen Medien überlassen werden.\n\nEinerseits sollten Bürger auf den Schutz durch Politik und Behörden vertrauen können, andererseits müssen die Bürger lernen selbst die Informationsquelle kritisch zu hinterfragen.\n\nFür die in sozialen Medien verwendeten Algorithmen sollten Regeln aufgestellt werden, damit 1) wir nicht in einer Informationsblase gefangen sind, 2) Postings, die Hassreden und dergleichen enthalten. nicht priorisiert.\n\nDie Bürger müssen sich identifizieren, indem sie ein Profil auf einer Social-Media-Plattform erstellen. Die Informationen müssen der Außenwelt nicht gezeigt werden, können aber in Strafsachen an die Behörden übergeben werden. Die Nutzung von 2-Punkt-Identifikation sollte in diesem Rahmen geprüft werden.\n\nDie europäischen Institutionen werden aufgefordert die Entwicklung einer Internet-Kultur zu fördern.","machine_translations":{"bg":"Анонимността също така позволява появата на екстремни дисертации, мнения и твърдения. Но как трябва да се признава екстремното съдържание като такова? Сивата зона е голяма! Социалните медии са създадени по такъв начин, че потребителите да могат да действат напълно анонимно. Така че правоприлагането е трудно. Вярата в невярна информация е свързана с рискове. Свободата на изразяване не трябва да бъде ограничавана. Прегледът на съдържанието е чувствителен въпрос и не следва да се оставя само на операторите на социални медии. От една страна, гражданите следва да могат да разчитат на защита от политиката и властите, а от друга страна, гражданите трябва да се научат да поставят критично под въпрос източника на информация. За алгоритмите, използвани в социалните медии, следва да се установят правила, така че 1) да не сме в капан на информационния балон, 2) да не се дава приоритет на публикациите, съдържащи изказвания, подбуждащи към омраза, и други подобни. Гражданите трябва да се идентифицират чрез създаване на профил в платформа на социалните медии. Информацията не трябва да се показва на външния свят, но може да бъде предадена на органите по наказателноправни въпроси. В този контекст следва да се разгледа използването на двуточково идентифициране. Европейските институции се насърчават да насърчават развитието на интернет култура.","cs":"Anonymita také umožňuje vznik extrémních tezí, názorů a tvrzení. Ale jak by měl být jako takový uznán extrémní obsah? Šedá zóna je velká! Sociální média jsou nastavena tak, aby uživatelé mohli jednat zcela anonymně. Takže vymáhání práva je obtížné. Věřit, že mylné informace jsou spojeny s riziky. Svoboda projevu nesmí být omezena. Přezkum obsahu je citlivou otázkou a neměl by být ponechán samotným provozovatelům sociálních médií. Na jedné straně by občané měli mít možnost spoléhat se na ochranu před politikou a orgány a na druhé straně se občané musí naučit kriticky zpochybňovat zdroj informací. Pro algoritmy používané na sociálních médiích by měla být stanovena pravidla tak, aby 1) nebyli uvězněni v informační bublině, 2) příspěvky obsahující nenávistné projevy a podobně by neměly být upřednostňovány. Občané se musí ztotožnit vytvořením profilu na platformě sociálních médií. Informace nemusí být prokazovány vnějšímu světu, ale mohou být předány orgánům v trestních věcech. V této souvislosti by mělo být přezkoumáno použití dvoubodové identifikace. Evropské orgány se vyzývají, aby podporovaly rozvoj internetové kultury.","da":"Anonymitet muliggør også fremkomsten af ekstreme teser, meninger og påstande. Men hvordan skal ekstremt indhold anerkendes som sådant? Den grå zone er stor! Sociale medier er oprettet på en sådan måde, at brugerne kan handle helt anonymt. Så retshåndhævelsen er vanskelig. At tro misinformation indebærer risici. Ytringsfriheden må ikke begrænses. Anmeldelse af indhold er et følsomt emne og bør ikke overlades til operatører af sociale medier alene. På den ene side bør borgerne kunne stole på beskyttelse fra politik og myndigheder, og på den anden side skal borgerne lære kritisk at sætte spørgsmålstegn ved informationskilden. For de algoritmer, der anvendes på sociale medier, bør der fastsættes regler, således at 1) vi ikke er fanget i en informationsboble, 2) opslag, der indeholder hadefuld tale og lignende, bør ikke prioriteres. Borgerne skal identificere sig ved at oprette en profil på en social medieplatform. Det er ikke nødvendigt at vise oplysningerne til omverdenen, men de kan overdrages til myndighederne i straffesager. Anvendelsen af topunktsidentifikation bør undersøges i denne forbindelse. De europæiske institutioner opfordres til at fremme udviklingen af en internetkultur.","el":"Η ανωνυμία επιτρέπει επίσης την εμφάνιση ακραίων διατριβών, απόψεων και ισχυρισμών. Αλλά πώς πρέπει να αναγνωριστεί το ακραίο περιεχόμενο ως τέτοιο; Η γκρίζα ζώνη είναι μεγάλη! Τα μέσα κοινωνικής δικτύωσης έχουν δημιουργηθεί με τέτοιο τρόπο ώστε οι χρήστες να μπορούν να ενεργούν εντελώς ανώνυμα. Έτσι, η επιβολή του νόμου είναι δύσκολη. Πιστεύοντας ότι η παραπληροφόρηση ενέχει κινδύνους. Η ελευθερία της έκφρασης δεν πρέπει να περιορίζεται. Η επανεξέταση του περιεχομένου είναι ευαίσθητο ζήτημα και δεν θα πρέπει να επαφίεται μόνο στους φορείς κοινωνικής δικτύωσης. Αφενός, οι πολίτες θα πρέπει να μπορούν να βασίζονται στην προστασία από την πολιτική και τις αρχές και, αφετέρου, οι πολίτες πρέπει να μάθουν να αμφισβητούν με κριτικό πνεύμα την πηγή των πληροφοριών. Όσον αφορά τους αλγόριθμους που χρησιμοποιούνται στα μέσα κοινωνικής δικτύωσης, θα πρέπει να θεσπιστούν κανόνες ώστε 1) να μην είμαστε παγιδευμένοι σε μια φούσκα πληροφοριών, 2) να μην δίνεται προτεραιότητα στις δημοσιεύσεις που περιέχουν ρητορική μίσους και τα παρόμοια. Οι πολίτες πρέπει να ταυτοποιηθούν δημιουργώντας ένα προφίλ σε μια πλατφόρμα μέσων κοινωνικής δικτύωσης. Οι πληροφορίες δεν χρειάζεται να αποδειχθούν στον έξω κόσμο, αλλά μπορούν να παραδοθούν στις αρχές σε ποινικές υποθέσεις. Στο πλαίσιο αυτό, θα πρέπει να εξεταστεί η χρήση ταυτοποίησης δύο σημείων. Τα ευρωπαϊκά θεσμικά όργανα ενθαρρύνονται να προωθήσουν την ανάπτυξη μιας κουλτούρας του Διαδικτύου.","en":"Anonymity also enables the appearance of extreme theses, opinions and assertions. But how should extreme content be recognised as such? The grey zone is large! Social media is set up in such a way that users can act completely anonymously. So law enforcement is difficult. Believing misinformation involves risks. Freedom of expression must not be restricted. Content review is a sensitive issue and should not be left to social media operators alone. On the one hand, citizens should be able to rely on protection from politics and authorities, and on the other hand, citizens must learn to critically question the source of information. For the algorithms used on social media, rules should be established so that 1) we are not trapped in an information bubble, 2) postings containing hate speech and the like should not be prioritised. Citizens need to identify themselves by creating a profile on a social media platform. The information does not need to be shown to the outside world, but it can be handed over to the authorities in criminal matters. The use of 2-point identification should be examined in this context. The European institutions are encouraged to promote the development of an Internet culture.","es":"El anonimato también permite la aparición de tesis, opiniones y afirmaciones extremas. Pero, ¿cómo debe reconocerse el contenido extremo como tal? ¡La zona gris es grande! Las redes sociales se configuran de tal manera que los usuarios pueden actuar de forma completamente anónima. Así que la aplicación de la ley es difícil. Creer que la desinformación implica riesgos. La libertad de expresión no debe restringirse. La revisión de contenidos es un tema delicado y no debe dejarse solo a los operadores de redes sociales. Por un lado, los ciudadanos deben poder contar con la protección de la política y las autoridades y, por otro, los ciudadanos deben aprender a cuestionar críticamente la fuente de información. Para los algoritmos utilizados en las redes sociales, se deben establecer reglas para que 1) no estemos atrapados en una burbuja de información, 2) las publicaciones que contengan discurso de odio y similares no deben ser priorizadas. Los ciudadanos deben identificarse creando un perfil en una plataforma de redes sociales. La información no necesita ser mostrada al mundo exterior, pero puede ser entregada a las autoridades en materia penal. En este contexto, debe examinarse el uso de la identificación de dos puntos. Se anima a las instituciones europeas a promover el desarrollo de una cultura de Internet.","et":"Anonüümsus võimaldab ka ekstreemsete teede, arvamuste ja väidete ilmumist. Kuid kuidas tuleks äärmuslikku sisu sellisena tunnustada? Hall tsoon on suur! Sotsiaalmeedia on loodud nii, et kasutajad saaksid tegutseda täiesti anonüümselt. Seega on õiguskaitse raske. Valeinformatsiooniga kaasneb risk. Sõnavabadust ei tohi piirata. Sisu läbivaatamine on tundlik teema ja seda ei tohiks jätta üksnes sotsiaalmeedia ettevõtjatele. Ühelt poolt peaksid kodanikud saama tugineda kaitsele poliitika ja ametivõimude eest ning teiselt poolt peavad kodanikud õppima kriitiliselt kahtlema teabeallikas. Sotsiaalmeedias kasutatavate algoritmide puhul tuleks kehtestada eeskirjad, et 1) me ei oleks teabemullis lõksus, 2) vihakõnet ja muid sarnaseid postitusi ei tohiks prioriseerida. Kodanikud peavad end identifitseerima, luues profiili sotsiaalmeedia platvormil. Teavet ei ole vaja näidata välismaailmale, kuid selle võib üle anda kriminaalasjadega tegelevatele ametiasutustele. Sellega seoses tuleks uurida kahepunktilise identifitseerimise kasutamist. Euroopa institutsioone julgustatakse edendama internetikultuuri arengut.","fi":"Anonymiteetti mahdollistaa myös äärimmäisten opinnäytelmien, mielipiteiden ja väitteiden ilmestymisen. Mutta miten äärimmäinen sisältö olisi tunnustettava sellaiseksi? Harmaa alue on suuri! Sosiaalinen media on perustettu siten, että käyttäjät voivat toimia täysin nimettömästi. Lainvalvonta on vaikeaa. Väärien tietojen uskomiseen liittyy riskejä. Sananvapautta ei saa rajoittaa. Sisällön uudelleentarkastelu on arkaluonteinen kysymys, eikä sitä pitäisi jättää pelkästään sosiaalisen median toimijoiden tehtäväksi. Yhtäältä kansalaisten olisi voitava luottaa suojeluun politiikkaa ja viranomaisia vastaan, ja toisaalta kansalaisten on opittava kyseenalaistamaan kriittisesti tietolähde. Sosiaalisessa mediassa käytettäville algoritmeille olisi vahvistettava säännöt, jotta 1) emme ole jumissa tietokuplassa, 2) vihapuhetta ja vastaavaa sisältäviä viestejä ei pitäisi asettaa etusijalle. Kansalaisten on tunnistettava itsensä luomalla profiili sosiaalisen median alustalle. Tietoja ei tarvitse näyttää ulkomaailmalle, mutta ne voidaan luovuttaa viranomaisille rikosasioissa. Tässä yhteydessä olisi tarkasteltava kahden pisteen tunnistamisen käyttöä. EU:n toimielimiä kannustetaan edistämään Internet-kulttuurin kehittämistä.","fr":"L’anonymat permet également d’afficher des thèses extrêmes, des opinions et des affirmations. Mais comment reconnaître les contenus extrêmes en tant que tels? La zone grise est grande! Les réseaux sociaux sont conçus de manière à ce que les utilisateurs puissent agir de manière totalement anonyme. L’application de la loi est donc difficile. Croire à la désinformation est risqué. La liberté d’expression ne doit pas être restreinte. L’examen du contenu est un sujet délicat et ne devrait pas être laissé aux seuls opérateurs de médias sociaux. D’une part, les citoyens devraient pouvoir compter sur la protection de la politique et des pouvoirs publics et, d’autre part, les citoyens doivent apprendre eux-mêmes à s’interroger de manière critique sur la source d’information. Des règles devraient être établies pour les algorithmes utilisés sur les réseaux sociaux, afin que 1) nous ne soyons pas piégés dans une bulle d’information, 2) que des messages contenant des discours de haine, etc. ne soient pas hiérarchisés. Les citoyens doivent s’identifier en créant un profil sur une plate-forme de médias sociaux. Les informations ne doivent pas être présentées au monde extérieur, mais peuvent être transmises aux autorités en matière pénale. L’utilisation de l’identification à 2 points devrait être examinée dans ce cadre. Les institutions européennes sont invitées à promouvoir le développement d’une culture de l’internet.","ga":"Cumasaíonn anaithnideacht freisin go bhfuil comharthaí, tuairimí agus dearbhuithe foircneacha le feiceáil. Ach conas ba chóir ábhar mhór a aithint mar ábhar den sórt sin? Tá an crios liath mór! Bunaítear na meáin shóisialta sa chaoi is gur féidir le húsáideoirí gníomhú go hiomlán gan ainm. Dá bhrí sin, tá sé deacair an dlí a fhorfheidhmiú. Má chreidtear go bhfuil rioscaí ag baint le mífhaisnéis. Níor cheart an tsaoirse chun tuairimí a nochtadh a shrianadh. Is saincheist íogair é an t-athbhreithniú ábhair agus níor cheart é a fhágáil faoi oibreoirí na meán sóisialta amháin. Ar thaobh amháin, ba cheart go mbeadh saoránaigh in ann brath ar chosaint ón bpolaitíocht agus ó na húdaráis, agus ar an taobh eile, ní mór do shaoránaigh foghlaim chun an fhoinse faisnéise a cheistiú go criticiúil. Maidir leis na halgartaim a úsáidtear ar na meáin shóisialta, ba cheart rialacha a bhunú chun 1) nach bhfuilimid gafa i mboilgeog faisnéise, 2) postú ina bhfuil fuathchaint agus níor cheart tosaíocht a thabhairt dá leithéid. Ní mór do shaoránaigh iad féin a aithint trí phróifíl a chruthú ar ardán meán sóisialta. Ní gá an fhaisnéis a thaispeáint don domhan mór, ach is féidir í a thabhairt ar láimh do na húdaráis in ábhair choiriúla. Ba cheart scrúdú a dhéanamh ar shainaithint 2 phointe a úsáid sa chomhthéacs sin. Moltar do na hinstitiúidí Eorpacha forbairt cultúir Idirlín a chur chun cinn.","hr":"Anonimnost također omogućuje pojavu ekstremnih teza, mišljenja i tvrdnji. Ali kako bi ekstremni sadržaj trebao biti prepoznat kao takav? Siva zona je velika! Društveni mediji uspostavljeni su tako da korisnici mogu djelovati potpuno anonimno. Dakle, provedba zakona je teška. Vjerovanje u pogrešne informacije uključuje rizike. Sloboda izražavanja ne smije se ograničavati. Pregled sadržaja osjetljiv je problem i ne bi ga trebalo prepustiti samo operaterima društvenih medija. S jedne strane, građani bi se trebali moći osloniti na zaštitu od politike i vlasti, a s druge strane, građani moraju naučiti kritički ispitivati izvor informacija. Kad je riječ o algoritmima koji se upotrebljavaju na društvenim medijima, trebalo bi utvrditi pravila tako da 1) ne budemo zarobljeni u informacijskom balonu, 2) da objave koje sadrže govor mržnje i slično ne bi trebale biti prioritet. Građani se moraju identificirati stvaranjem profila na platformi društvenih medija. Informacije se ne moraju prikazivati vanjskom svijetu, ali se mogu predati nadležnim tijelima u kaznenim stvarima. U tom kontekstu trebalo bi ispitati upotrebu identifikacije u dvije točke. Europske institucije potiču se na promicanje razvoja kulture interneta.","hu":"Az anonimitás szélsőséges tézisek, vélemények és állítások megjelenését is lehetővé teszi. De hogyan kell elismerni az extrém tartalmat? A szürke zóna nagy! A közösségi média úgy van kialakítva, hogy a felhasználók teljesen névtelenül cselekedhessenek. Tehát a bűnüldözés nehéz. A félretájékoztatásban való hit kockázatot jelent. A véleménynyilvánítás szabadságát nem szabad korlátozni. A tartalom-felülvizsgálat érzékeny kérdés, és nem szabad egyedül a közösségi média szereplőire bízni. Egyrészt lehetővé kell tenni a polgárok számára, hogy támaszkodjanak a politika és a hatóságok elleni védelemre, másrészt a polgároknak meg kell tanulniuk kritikusan megkérdőjelezni az információforrást. A közösségi médiában használt algoritmusok esetében szabályokat kell megállapítani annak érdekében, hogy 1) ne ragadjunk egy információs buborékba, 2) a gyűlöletbeszédet és hasonlókat tartalmazó kiküldetéseket ne kezeljék prioritásként. A polgároknak úgy kell azonosulniuk, hogy profilt hoznak létre egy közösségimédia-platformon. Az információt nem kell bemutatni a külvilágnak, de átadható a büntetőügyekben illetékes hatóságoknak. Ebben az összefüggésben meg kell vizsgálni a kétpontos azonosítás alkalmazását. Az európai intézményeket arra ösztönzik, hogy mozdítsák elő az internetkultúra fejlesztését.","it":"L'anonimato permette anche l'apparizione di tesi, opinioni ed asserzioni estreme. Ma in che modo i contenuti estremi dovrebbero essere riconosciuti come tali? La zona grigia è grande! I social media sono creati in modo tale che gli utenti possano agire in modo completamente anonimo. Quindi le forze dell'ordine sono difficili. Credere che la disinformazione comporti dei rischi. La libertà di espressione non deve essere limitata. La revisione dei contenuti è una questione delicata e non dovrebbe essere lasciata ai soli operatori dei social media. Da un lato, i cittadini dovrebbero poter contare sulla protezione dalla politica e dalle autorità e, dall'altro, i cittadini devono imparare a mettere in discussione criticamente la fonte di informazioni. Per gli algoritmi utilizzati sui social media, dovrebbero essere stabilite regole in modo che 1) non siamo intrappolati in una bolla d'informazione, 2) messaggi contenenti incitamento all'odio e simili non dovrebbero essere considerati prioritari. I cittadini devono identificarsi creando un profilo su una piattaforma dei social media. Le informazioni non devono essere mostrate al mondo esterno, ma possono essere consegnate alle autorità in materia penale. L'uso dell'identificazione in due punti dovrebbe essere esaminato in questo contesto. Le istituzioni europee sono incoraggiate a promuovere lo sviluppo di una cultura di Internet.","lt":"Anonimiškumas taip pat leidžia atsirasti ekstremalioms tezėms, nuomonėms ir tvirtinimams. Bet kaip turėtų būti pripažįstamas ekstremalus turinys? Pilkoji zona yra didelė! Socialinė žiniasklaida yra sukurta taip, kad vartotojai galėtų veikti visiškai anonimiškai. Taigi teisėsauga yra sudėtinga. Tikėti, kad dezinformacija susijusi su rizika. Saviraiškos laisvė neturi būti ribojama. Turinio peržiūra yra opus klausimas ir neturėtų būti paliktas vien tik socialinės žiniasklaidos operatoriams. Viena vertus, piliečiai turėtų galėti pasikliauti apsauga nuo politikos ir valdžios institucijų, kita vertus, piliečiai turi išmokti kritiškai abejoti informacijos šaltiniu. Socialiniuose tinkluose naudojamiems algoritmams turėtų būti nustatytos taisyklės, kad 1) nebūtų įstrigę informacijos burbule, 2) pranešimai, kuriuose yra neapykantą kurstančių kalbų, ir pan. neturėtų būti teikiama pirmenybė. Piliečiai turi nustatyti savo tapatybę socialinės žiniasklaidos platformoje sukurdami profilį. Informacijos nereikia parodyti išoriniam pasauliui, tačiau ji gali būti perduota valdžios institucijoms baudžiamosiose bylose. Atsižvelgiant į tai, turėtų būti išnagrinėtas dviejų taškų identifikavimo taikymas. Europos institucijos raginamos skatinti interneto kultūros plėtrą.","lv":"Anonimitāte arī ļauj parādīties galējas tēzes, viedokļus un apgalvojumus. Bet kā galējs saturs būtu jāatzīst par tādu? Pelēkā zona ir liela! Sociālie plašsaziņas līdzekļi ir izveidoti tā, lai lietotāji varētu rīkoties pilnīgi anonīmi. Tāpēc tiesībaizsardzība ir sarežģīta. Maldīgas informācijas uzskatīšana ir saistīta ar riskiem. Nedrīkst ierobežot vārda brīvību. Satura pārskatīšana ir delikāts jautājums, un to nevajadzētu atstāt tikai sociālo plašsaziņas līdzekļu operatoru ziņā. No vienas puses, pilsoņiem vajadzētu būt iespējai paļauties uz aizsardzību pret politiku un iestādēm, un, no otras puses, pilsoņiem ir jāiemācās kritiski apšaubīt informācijas avotu. Attiecībā uz algoritmiem, ko izmanto sociālajos plašsaziņas līdzekļos, būtu jāparedz noteikumi, lai 1) mēs nebūtu iesprostoti informācijas burbuļā, 2) nebūtu jānosaka par prioritāti naida runas un tamlīdzīgi ziņojumi. Iedzīvotājiem ir jāidentificējas, izveidojot profilu sociālo plašsaziņas līdzekļu platformā. Informācija nav jāparāda ārpasaulei, bet to var nodot iestādēm krimināllietās. Šajā kontekstā būtu jāizskata divu punktu identifikācijas izmantošana. Eiropas iestādes tiek mudinātas veicināt interneta kultūras attīstību.","mt":"Anonimat jippermetti wkoll l-apparenza ta ‘teżijiet estremi, opinjonijiet u dikjarazzjonijiet. Imma kif għandu jiġi rikonoxxut kontenut estrem bħala tali? Iż-żona griża hija kbira! Il-midja soċjali hija stabbilita b’tali mod li l-utenti jkunu jistgħu jaġixxu b’mod kompletament anonimu. Għalhekk l-infurzar tal-liġi huwa diffiċli. Li wieħed jemmen li informazzjoni ħażina tinvolvi riskji. Il-libertà tal-espressjoni m’għandhiex tiġi ristretta. Ir-reviżjoni tal-kontenut hija kwistjoni sensittiva u m’għandhiex titħalla biss f’idejn l-operaturi tal-midja soċjali. Minn naħa, iċ-ċittadini għandhom ikunu jistgħu jiddependu fuq il-protezzjoni mill-politika u l-awtoritajiet, u min-naħa l-oħra, iċ-ċittadini jridu jitgħallmu jistaqsu b’mod kritiku dwar is-sors ta’ informazzjoni. Għall-algoritmi użati fuq il-midja soċjali, għandhom jiġu stabbiliti regoli sabiex 1) ma ninqabdux f’bużżieqa ta’ informazzjoni, 2) kollokamenti li fihom diskors ta’ mibegħda u affarijiet simili ma għandhomx jiġu prijoritizzati. Jeħtieġ li ċ-ċittadini jidentifikaw ruħhom billi joħolqu profil fuq pjattaforma tal-midja soċjali. L-informazzjoni m’għandhiex għalfejn tintwera lid-dinja ta’ barra, iżda tista’ tiġi mgħoddija lill-awtoritajiet fi kwistjonijiet kriminali. L-użu ta’ identifikazzjoni b’żewġ punti għandu jiġi eżaminat f’dan il-kuntest. L-istituzzjonijiet Ewropej huma mħeġġa jippromwovu l-iżvilupp ta’ kultura tal-Internet.","nl":"Anonimiteit maakt ook het verschijnen van extreme stellingen, meningen en beweringen mogelijk. Maar hoe moet extreme inhoud als zodanig worden herkend? De grijze zone is groot! Social media is zo opgezet dat gebruikers volledig anoniem kunnen handelen. Dus rechtshandhaving is moeilijk. Het geloven van desinformatie brengt risico’s met zich mee. De vrijheid van meningsuiting mag niet worden beperkt. Inhoudelijke toetsing is een gevoelige kwestie en mag niet alleen aan sociale media-exploitanten worden overgelaten. Aan de ene kant moeten burgers kunnen vertrouwen op bescherming tegen politiek en autoriteiten, en aan de andere kant moeten burgers leren de bron van informatie kritisch in twijfel te trekken. Voor de algoritmen die op sociale media worden gebruikt, moeten regels worden vastgesteld zodat 1) we niet gevangen zitten in een informatiezeepbel, 2) berichten met haatzaaiende uitlatingen en dergelijke geen prioriteit mogen krijgen. Burgers moeten zich identificeren door een profiel aan te maken op een socialemediaplatform. De informatie hoeft niet aan de buitenwereld te worden getoond, maar kan worden overgedragen aan de autoriteiten in strafzaken. Het gebruik van 2-puntsidentificatie moet in dit verband worden onderzocht. De Europese instellingen worden aangemoedigd de ontwikkeling van een internetcultuur te bevorderen.","pl":"Anonimowość umożliwia również pojawienie się ekstremalnych tez, opinii i twierdzeń. Ale w jaki sposób należy uznać za takie ekstremalne treści? Szara strefa jest duża! Media społecznościowe są tworzone w taki sposób, aby użytkownicy mogli działać całkowicie anonimowo. Więc egzekwowanie prawa jest trudne. Przekonanie, że dezorientacja wiąże się z ryzykiem. Wolność wypowiedzi nie może być ograniczana. Przegląd treści jest drażliwą kwestią i nie powinien być pozostawiony wyłącznie operatorom mediów społecznościowych. Z jednej strony obywatele powinni móc polegać na ochronie przed polityką i władzami, a z drugiej strony obywatele muszą nauczyć się krytycznie kwestionować źródło informacji. W odniesieniu do algorytmów stosowanych w mediach społecznościowych należy ustanowić zasady, tak aby 1) nie byliśmy uwięzieni w bańce informacyjnej, 2) nie traktowano priorytetowo wpisów zawierających mowy nienawiści i tym podobne. Obywatele muszą się identyfikować, tworząc profil na platformie mediów społecznościowych. Informacje te nie muszą być przedstawiane światu zewnętrznemu, ale mogą być przekazywane organom w sprawach karnych. W tym kontekście należy zbadać stosowanie dwupunktowej identyfikacji. Instytucje europejskie zachęca się do promowania rozwoju kultury internetowej.","pt":"O anonimato também permite o aparecimento de teses extremas, opiniões e afirmações. Mas como deve ser reconhecido conteúdo extremo como tal? A zona cinzenta é grande! As redes sociais são criadas de forma a que os utilizadores possam agir de forma completamente anónima. Portanto, a aplicação da lei é difícil. Acreditar que a desinformação envolve riscos. A liberdade de expressão não deve ser restringida. A revisão de conteúdo é uma questão sensível e não deve ser deixada apenas aos operadores de redes sociais. Por um lado, os cidadãos devem poder contar com a proteção da política e das autoridades e, por outro lado, os cidadãos devem aprender a questionar criticamente a fonte de informação. Para os algoritmos utilizados nas redes sociais, devem ser estabelecidas regras para 1) não estarmos presos numa bolha de informação, 2) postagens com discursos de ódio e similares não devem ser priorizadas. Os cidadãos devem identificar-se através da criação de um perfil numa plataforma de redes sociais. A informação não precisa de ser mostrada para o mundo exterior, mas pode ser entregue às autoridades em matéria penal. Neste contexto, há que examinar a utilização da identificação de dois pontos. As instituições europeias são incentivadas a promover o desenvolvimento de uma cultura na Internet.","ro":"Anonimatul permite, de asemenea, apariția tezelor extreme, opiniilor și afirmațiilor. Dar cum ar trebui recunoscut conținutul extrem ca atare? Zona gri este mare! Platformele de comunicare socială sunt create astfel încât utilizatorii să poată acționa complet anonim. Deci, aplicarea legii este dificil. Dezinformarea crezând implică riscuri. Libertatea de exprimare nu trebuie restricționată. Revizuirea conținutului este o chestiune sensibilă și nu ar trebui lăsată la latitudinea exclusivă a operatorilor de platforme de comunicare socială. Pe de o parte, cetățenii ar trebui să se poată baza pe protecția față de politică și autorități, iar pe de altă parte, cetățenii trebuie să învețe să pună la îndoială în mod critic sursa de informații. Pentru algoritmii utilizați pe platformele de comunicare socială, ar trebui stabilite norme astfel încât 1) să nu fim blocați într-o bulă de informații, 2) postările care conțin discursuri de incitare la ură și altele asemenea să nu fie prioritizate. Cetățenii trebuie să se identifice prin crearea unui profil pe o platformă de comunicare socială. Informațiile nu trebuie prezentate lumii exterioare, dar pot fi predate autorităților în materie penală. Utilizarea identificării în două puncte ar trebui examinată în acest context. Instituțiile europene sunt încurajate să promoveze dezvoltarea unei culturi a internetului.","sk":"Anonymita tiež umožňuje vznik extrémnych téz, názorov a tvrdení. Ale ako by sa mal ako taký rozpoznať extrémny obsah? Šedá zóna je veľká! Sociálne médiá sú nastavené tak, aby používatelia mohli konať úplne anonymne. Takže presadzovanie práva je ťažké. Veriť, že dezinformácie sú spojené s rizikami. Sloboda prejavu sa nesmie obmedzovať. Preskúmanie obsahu je citlivou otázkou a nemalo by sa ponechať len na prevádzkovateľov sociálnych médií. Na jednej strane by občania mali mať možnosť spoliehať sa na ochranu zo strany politiky a orgánov a na druhej strane sa občania musia naučiť kriticky spochybňovať zdroj informácií. Pre algoritmy používané v sociálnych médiách by sa mali stanoviť pravidlá, aby 1) sme neboli uväznení v informačnej bubline, 2) príspevky obsahujúce nenávistné prejavy a podobne by sa nemali uprednostňovať. Občania sa musia identifikovať vytvorením profilu na platforme sociálnych médií. Informácie sa nemusia zobrazovať vonkajšiemu svetu, ale môžu byť odovzdané orgánom v trestných veciach. V tejto súvislosti by sa malo preskúmať použitie dvojbodovej identifikácie. Európske inštitúcie sa vyzývajú, aby podporovali rozvoj internetovej kultúry.","sl":"Anonimnost omogoča tudi pojav skrajnih tez, mnenj in trditev. Toda kako naj se skrajna vsebina prizna kot taka? Sivo območje je veliko! Družbeni mediji so vzpostavljeni tako, da lahko uporabniki delujejo popolnoma anonimno. Kazenski pregon je torej težaven. Prepričanje, da napačne informacije pomenijo tveganja. Svoboda izražanja ne sme biti omejena. Pregled vsebin je občutljivo vprašanje in ga ne bi smeli prepustiti zgolj operaterjem družbenih medijev. Po eni strani bi morali imeti državljani možnost, da se zanesejo na zaščito pred politiko in oblastmi, po drugi strani pa se morajo državljani naučiti kritično dvomiti v vir informacij. Za algoritme, ki se uporabljajo v družbenih medijih, bi bilo treba določiti pravila, da 1) nismo ujeti v informacijski mehurček, 2) objave, ki vsebujejo sovražni govor, in podobno ne bi smeli imeti prednosti. Državljani se morajo identificirati z ustvarjanjem profila na platformi družbenih medijev. Informacij ni treba prikazati zunanjemu svetu, lahko pa se predajo organom v kazenskih zadevah. V zvezi s tem je treba preučiti uporabo dvotočkovne identifikacije. Evropske institucije se spodbuja k spodbujanju razvoja internetne kulture.","sv":"Anonymitet möjliggör också uppkomsten av extrema teser, åsikter och påståenden. Men hur bör extremt innehåll erkännas som sådant? Den grå zonen är stor! Sociala medier sätts upp på ett sådant sätt att användarna kan agera helt anonymt. Brottsbekämpningen är därför svår. Att tro att felaktig information innebär risker. Yttrandefriheten får inte begränsas. Innehållsgranskning är en känslig fråga och bör inte överlåtas till enbart sociala medieoperatörer. Å ena sidan bör medborgarna kunna förlita sig på skydd från politik och myndigheter, och å andra sidan måste medborgarna lära sig att kritiskt ifrågasätta informationskällan. För algoritmer som används på sociala medier bör regler fastställas så att 1) vi inte är fast i en informationsbubbla, 2) inlägg som innehåller hatpropaganda och liknande bör inte prioriteras. Medborgarna måste identifiera sig genom att skapa en profil på en plattform för sociala medier. Informationen behöver inte visas för omvärlden, men den kan överlämnas till myndigheterna i brottmål. Användningen av tvåpunktsidentifiering bör undersökas i detta sammanhang. EU-institutionerna uppmuntras att främja utvecklingen av en Internetkultur."}},"title":{"de":"Soziale Medien beeinflussen unsere demokratischen Strukturen, wir wollen uns wehren!","machine_translations":{"bg":"Социалните медии влияят на нашите демократични структури, искаме да отвърнем на удара!","cs":"Sociální média ovlivňují naše demokratické struktury, chceme se bránit!","da":"Sociale medier påvirker vores demokratiske strukturer, vi ønsker at kæmpe tilbage!","el":"Τα μέσα κοινωνικής δικτύωσης επηρεάζουν τις δημοκρατικές δομές μας, θέλουμε να αντισταθούμε!","en":"Social media influences our democratic structures, we want to fight back!","es":"Las redes sociales influyen en nuestras estructuras democráticas, ¡queremos defendernos!","et":"Sotsiaalmeedia mõjutab meie demokraatlikke struktuure, me tahame võidelda vastu!","fi":"Sosiaalinen media vaikuttaa demokraattisiin rakenteisiin, haluamme taistella vastaan!","fr":"Les médias sociaux influencent nos structures démocratiques, nous voulons nous défendre!","ga":"Imríonn na meáin shóisialta tionchar ar ár struchtúir dhaonlathacha, is mian linn troid ar ais!","hr":"Društveni mediji utječu na naše demokratske strukture, želimo uzvratiti!","hu":"A közösségi média befolyásolja demokratikus struktúráinkat, vissza akarunk szállni!","it":"I social media influenzano le nostre strutture democratiche, vogliamo combattere!","lt":"Socialinė žiniasklaida daro įtaką mūsų demokratinėms struktūroms, norime kovoti!","lv":"Sociālie mediji ietekmē mūsu demokrātiskās struktūras, mēs vēlamies cīnīties!","mt":"Il-midja soċjali tinfluwenza l-istrutturi demokratiċi tagħna, irridu niġġieldu lura!","nl":"Sociale media beïnvloeden onze democratische structuren, we willen terugvechten!","pl":"Media społecznościowe wpływają na nasze demokratyczne struktury, chcemy walczyć!","pt":"As mídias sociais influenciam nossas estruturas democráticas, queremos lutar!","ro":"Social media influențează structurile noastre democratice, vrem să ripostăm!","sk":"Sociálne médiá ovplyvňujú naše demokratické štruktúry, chceme bojovať!","sl":"Družbeni mediji vplivajo na naše demokratične strukture, želimo se boriti nazaj!","sv":"Sociala medier påverkar våra demokratiska strukturer, vi vill slå tillbaka!"}}}
This fingerprint is calculated using a SHA256 hashing algorithm. In order to replicate it yourself, you can use an MD5 calculator online and copy-paste the source data.
Share:
Share link:
Please paste this code in your page:
<script src="https://futureu.europa.eu/processes/Digital/f/15/proposals/171702/embed.js"></script>
<noscript><iframe src="https://futureu.europa.eu/processes/Digital/f/15/proposals/171702/embed.html" frameborder="0" scrolling="vertical"></iframe></noscript>
Report inappropriate content
Is this content inappropriate?
- Call us 00 800 6 7 8 9 10 11
- Use other telephone options
- Write to us via our contact form
- Meet us at a local EU office
- European Parliament
- European Council
- Council of the European Union
- European Commission
- Court of Justice of the European Union (CJEU)
- European Central Bank (ECB)
- European Court of Auditors (ECA)
- European External Action Service (EEAS)
- European Economic and Social Committee (EESC)
- European Committee of the Regions (CoR)
- European Investment Bank (EIB)
- European Ombudsman
- European Data Protection Supervisor (EDPS)
- European Data Protection Board
- European Personnel Selection Office
- Publications Office of the European Union
- Agencies
0 comments
Loading comments ...
Loading comments ...