From the quantity of votes to the quality of voices: omnilateral democracy
“Democracy” means people (Greek demos) rule (kratein): direct rule by people, distant representation or their illiberal rule. The pandemic shed light on our multi-level system of governance from local, national to regional (EU) under calls for centralisation or devolution. The EU, balances supra-national competences by subsidiarity. In small polities, proximity enables all citizens to judge nearby issues (e.g. to build a pool or a theatre). The higher the level of rule the more we depend on the data-hungry media to inform us as voters. The EU level with hundreds of millions of citizens and a much wider impact needs more expertise and civil society involvement. Crucial question: who should participate as stakeholder? The 2001 White Paper on EU Governance proposed opening procedures to “outside civil society.” Its legitimacy and efficiency to contribute to the common good merit inclusion as non-state stakeholders through mechanisms of authorisation and accountability.
The move from less official voting to more qualified voices at higher level of rule reflects the fact that number-based electoral systems were devised for the territorial state, which was a fixed site of power. In higher-level politics, however, the complexity of the issues (e.g. climate change) and fluidity of power make direct popular elections and referenda less suitable. Hence, the nation-based multi-lateral system should open to omni-lateral democracy with non-state stakeholders, omnibus for and by all.

Related Events
Change of Date to 25th Jan Strengthening Democracy and Reconciiation through Ethical and Respectful Political Discourse
Want to find out more?
Endorsed by
and 2 more people (see more) (see less)
and 3 more people (see more) (see less)
Fingerprint
The piece of text below is a shortened, hashed representation of this content. It's useful to ensure the content hasn't been tampered with, as a single modification would result in a totally different value.
Value:
c8bfcd360b179084af7c33a549966c39f13c9bc62f8a3ad16cb007462b015b15
Source:
{"body":{"en":"“Democracy” means people (Greek demos) rule (kratein): direct rule by people, distant representation or their illiberal rule. The pandemic shed light on our multi-level system of governance from local, national to regional (EU) under calls for centralisation or devolution. The EU, balances supra-national competences by subsidiarity. In small polities, proximity enables all citizens to judge nearby issues (e.g. to build a pool or a theatre). The higher the level of rule the more we depend on the data-hungry media to inform us as voters. The EU level with hundreds of millions of citizens and a much wider impact needs more expertise and civil society involvement. Crucial question: who should participate as stakeholder? The 2001 White Paper on EU Governance proposed opening procedures to “outside civil society.” Its legitimacy and efficiency to contribute to the common good merit inclusion as non-state stakeholders through mechanisms of authorisation and accountability. \nThe move from less official voting to more qualified voices at higher level of rule reflects the fact that number-based electoral systems were devised for the territorial state, which was a fixed site of power. In higher-level politics, however, the complexity of the issues (e.g. climate change) and fluidity of power make direct popular elections and referenda less suitable. Hence, the nation-based multi-lateral system should open to omni-lateral democracy with non-state stakeholders, omnibus for and by all.","machine_translations":{"bg":"„Демокрация“ означава правилото за хората (гръцката демос) (kratein): пряко управление от хора, далечно представителство или тяхното нелиберално правило. Пандемията хвърли светлина върху нашата многостепенна система на управление от местно, национално към регионално (ЕС) под формата на призиви за централизиране или децентрализация. ЕС балансира наднационалните правомощия чрез субсидиарността. В малки области близостта дава възможност на всички граждани да преценяват близките проблеми (напр. да изградят пул или театър). Колкото по-високо е равнището на управление, толкова повече зависим от медиите, които не разполагат с данни, за да ни информират като гласоподаватели. На равнище ЕС със стотици милиони граждани и много по-широко въздействие са необходими повече експертен опит и участие на гражданското общество. Решаващ въпрос: кой следва да участва като заинтересована страна? В Бялата книга за управлението на ЕС от 2001 г. се предлага да се отворят процедури за „извън гражданското общество“. Нейната легитимност и ефективност допринася за общото благо достойно включване като недържавни заинтересовани страни чрез механизми за оправомощаване и отчетност. Преминаването от по-малко официално гласуване към по-квалифицирани гласове на по-високо равнище на управление отразява факта, че избирателните системи, основаващи се на броя, са били разработени за териториалната държава, която е била постоянна власт. В политиката на по-високо равнище обаче сложността на въпросите (напр. изменението на климата) и плавността на властта правят преките популярни избори и референдуми по-неподходящи. Следователно многостранната система на национално равнище следва да бъде отворена за всеобхватна демокрация с недържавни заинтересовани страни, „омнибус“ за и от всички.","cs":"„Demokracií“ se rozumí pravidlo „Greek demos“ (kratein): přímé vládnutí osob, vzdálené zastoupení nebo jejich neliberální pravidlo. Pandemie osvětluje náš víceúrovňový systém správy z místní, celostátní na regionální (EU) v rámci výzev k centralizaci nebo převodu pravomocí. EU zajišťuje rovnováhu mezi nadnárodními pravomocemi a subsidiaritou. V malých pobočkách umožňuje blízkost všem občanům posoudit problémy blízkého okolí (např. vybudovat společný prostor nebo divadlo). Čím vyšší je úroveň pravidla, tím více závisíme na datových médiích, abychom nás informovali jako voliče. Úroveň EU se stovkami milionů občanů a mnohem širší dopad vyžaduje více odborných znalostí a zapojení občanské společnosti. Klíčová otázka: kdo by se měl účastnit jako zúčastněná strana? Bílá kniha o správě EU z roku 2001 navrhla zahájit postupy „mimo občanskou společnost“. Jeho legitimita a účinnost přispívá k obecnému dobrému začlenění jako nestátní subjekty prostřednictvím schvalovacích mechanismů a mechanismů odpovědnosti. Přechod od méně oficiálních hlasů k hlasu s vyšší kvalifikací na vyšší úrovni pravidel odráží skutečnost, že pro územní stát, který byl pevným místem moci, byly vytvořeny volební systémy založené na počtu. V politice na vyšší úrovni je však vzhledem ke složitosti problematiky (např. změna klimatu) a plynulosti moci méně vhodné přímé veřejné volby a referenda. Mnohostranný systém založený na jednotlivých státech by se proto měl otevřít všestranné demokracii s nestátními subjekty, souhrnné pokyny pro všechny i pro všechny.","da":"\"Demokrati\": folkestyre (det græske demos) (kratein): direkte styre af mennesker, fjern repræsentation eller deres illiberale styre. Pandemien kastede lys over vores forvaltningssystem på flere niveauer fra lokalt, nationalt til regionalt (EU) under opfordringer til centralisering eller decentralisering. EU afbalancerer overnationale kompetencer efter nærhedsprincippet. I mindre politiker gør nærhed det muligt for alle borgere at bedømme spørgsmål i nærheden (f.eks. at opbygge en pulje eller et teater). Jo højere regelniveauet er, jo mere afhænger vi af de datasultende medier for at informere os som vælgere. På EU-plan med flere hundrede millioner borgere og en meget bredere virkning er der behov for mere ekspertise og inddragelse af civilsamfundet. Afgørende spørgsmål: hvem bør deltage som interessent? I hvidbogen om nye styreformer i EU fra 2001 blev det foreslået at åbne procedurer for \"uden for civilsamfundet\" med hensyn til legitimiteten og effektiviteten med henblik på at bidrage til almenvellet bør inddrages som ikke-statslige aktører gennem godkendelses- og ansvarlighedsmekanismer. Overgangen fra mindre officiel afstemning til mere kvalificerede stemmer på et højere niveau afspejler det forhold, at der blev udarbejdet nummerbaserede valgsystemer for den territoriale stat, som var et fast magtsted. I politik på højere niveau gør problemernes kompleksitet (f.eks. klimaændringer) og magtens fleksibilitet imidlertid direkte folkevalg og folkeafstemninger mindre velegnede. Derfor bør det nationalitetsbaserede multilaterale system åbne for omni-lateralt demokrati med ikkestatslige aktører, omnibus for og for alle.","de":"„Demokratie“ die Herrschaft des Volkes (griechischer Demos) (kratein), direkte Herrschaft des Volkes, äußere Vertretung oder illiberale Herrschaft. Die Pandemie hat unser Multi-Level-Governance-System von lokal, national bis regional (EU) im Rahmen von Forderungen nach Zentralisierung oder Dezentralisierung beleuchtet. Die EU gleicht supranationale Zuständigkeiten durch Subsidiarität ab. In kleinen Politikbereichen ermöglicht die Bürgernähe es allen Bürgern, Fragen in der Nähe zu beurteilen (z. B. Aufbau eines Pools oder eines Theaters). Je höher die Höhe der Regel ist, desto stärker hängen wir von den datenhungrigen Medien ab, um uns als Wähler zu informieren. Die EU-Ebene mit Hunderten Millionen Bürgerinnen und Bürgern und einer viel größeren Wirkung erfordert mehr Fachwissen und eine stärkere Einbeziehung der Zivilgesellschaft. Entscheidende Frage: wer sollte als Interessenträger teilnehmen? Im Weißbuch über das Regieren in der EU aus dem Jahr 2001 wurde die Öffnung von Verfahren für „außerhalb der Zivilgesellschaft“ vorgeschlagen, deren Legitimität und Effizienz dazu beitragen sollen, das Gemeinwohl durch Mechanismen der Zulassung und Rechenschaftspflicht als nichtstaatliche Akteure zu integrieren. Der Übergang von weniger offiziellen Stimmen zu qualifizierten Stimmen auf höherer Ebene spiegelt die Tatsache wider, dass nummerngebundene Wahlsysteme für den Territorialstaat entwickelt wurden, der ein fester Ort der Macht war. In der übergeordneten Politik sind jedoch aufgrund der Komplexität der Themen (z. B. Klimawandel) und der Machtfluidität direkte Volkswahlen und Volksabstimmungen weniger geeignet. Daher sollte das auf nationaler Ebene basierende multilaterale System offen für die multilaterale Demokratie mit nichtstaatlichen Akteuren und für alle und für alle sein.","el":"Ως «δημοκρατία» νοείται ο λαϊκός (ελληνικός δήμος) κανόνας (kratein): άμεση διακυβέρνηση από τους λαούς, μακρινή εκπροσώπηση ή μη φιλελεύθερος κανόνας. Η πανδημία έριξε φως στο πολυεπίπεδο σύστημα διακυβέρνησης που διαθέτουμε από το τοπικό, το εθνικό έως το περιφερειακό (ΕΕ) στο πλαίσιο προσκλήσεων για κεντρική διαχείριση ή αποκέντρωση. Η ΕΕ, εξισορροπεί τις υπερεθνικές αρμοδιότητες με την επικουρικότητα. Σε μικρές πολιτικές, η εγγύτητα δίνει τη δυνατότητα σε όλους τους πολίτες να κρίνουν παραπλήσια ζητήματα (π.χ. να δημιουργήσουν μια δεξαμενή ή ένα θέατρο). Όσο υψηλότερο είναι το επίπεδο των κανόνων, τόσο περισσότερο εξαρτιόμαστε από τα υποτιθέμενα δεδομένα για να μας ενημερώσουμε ως ψηφοφόρους. Το επίπεδο της ΕΕ με εκατοντάδες εκατομμύρια πολίτες και πολύ ευρύτερο αντίκτυπο χρειάζεται περισσότερη εμπειρογνωμοσύνη και συμμετοχή της κοινωνίας των πολιτών. Κρίσιμο ερώτημα: ποιος θα πρέπει να συμμετέχει ως ενδιαφερόμενο μέρος; Η Λευκή Βίβλος του 2001 για τη διακυβέρνηση της ΕΕ πρότεινε το άνοιγμα διαδικασιών σε «έξω από την κοινωνία των πολιτών». Η νομιμότητα και η αποτελεσματικότητα του προγράμματος αυτού, προκειμένου να συμβάλει στο κοινό καλό, αξίζει να συμπεριληφθούν ως μη κρατικοί ενδιαφερόμενοι φορείς μέσω μηχανισμών έγκρισης και λογοδοσίας. Η μετάβαση από τις λιγότερο επίσημες ψηφοφορίες σε πιο εξειδικευμένες φωνές σε υψηλότερο επίπεδο κανόνων αντικατοπτρίζει το γεγονός ότι τα εκλογικά συστήματα βάσει αριθμών σχεδιάστηκαν για το εδαφικό κράτος, το οποίο αποτελεί σταθερό τόπο εξουσίας. Ωστόσο, στην πολιτική υψηλότερου επιπέδου, η πολυπλοκότητα των ζητημάτων (π.χ. κλιματική αλλαγή) και η ρευστότητα της εξουσίας καθιστούν λιγότερο κατάλληλες τις άμεσες δημοφιλείς εκλογές και τα δημοψηφίσματα. Ως εκ τούτου, το πολυμερές σύστημα που βασίζεται σε εθνικό επίπεδο θα πρέπει να είναι ανοικτό σε μια οικουμενική δημοκρατία με μη κρατικούς ενδιαφερόμενους φορείς, omnibus για όλους και από όλους.","es":"«Democracia», el gobierno popular (griegos) (kratein): gobernación directa por las personas, representación a distancia o su regla antiliberal. La pandemia arrojó luz sobre nuestro sistema de gobernanza multinivel, desde local, nacional hasta regional (UE), en el marco de las convocatorias de centralización o descentralización. La UE equilibra las competencias supranacionales mediante la subsidiariedad. En las pequeñas políticas, la proximidad permite a todos los ciudadanos juzgar cuestiones cercanas (por ejemplo, crear una reserva o un teatro). Cuanto más alto sea el nivel de la norma, más dependemos de los medios de comunicación que carezcan de datos para informarnos como votantes. El nivel de la UE, con cientos de millones de ciudadanos y un impacto mucho más amplio, necesita más conocimientos especializados y más participación de la sociedad civil. Pregunta crucial: ¿quién debería participar como parte interesada? El Libro Blanco de 2001 sobre la gobernanza de la UE proponía la apertura de procedimientos a «fuera de la sociedad civil». Su legitimidad y eficiencia para contribuir a la inclusión de los buenos méritos comunes como partes interesadas no estatales a través de mecanismos de autorización y rendición de cuentas. El paso de un menor número de votos oficiales a voces más cualificadas a un nivel más elevado de normas refleja el hecho de que se diseñaron sistemas electorales basados en números para el Estado territorial, que era un lugar fijo del poder. Sin embargo, en la política de alto nivel, la complejidad de las cuestiones (por ejemplo, el cambio climático) y la fluidez del poder hacen menos adecuadas las elecciones populares directas y los referendos. Por lo tanto, el sistema multilateral basado en el país debe abrirse a la democracia omnilateral con las partes interesadas no estatales, ómnibus para y por todos.","et":"„Demokraatia“ – inimreeglid (kreek demos) (kratein): inimeste otsene valitsemine, kaugesindatus või nende ebaliberaalne valitsemine. Pandeemia heitis valgust meie mitmetasandilisele valitsemissüsteemile alates kohalikust, riiklikust kuni piirkondliku (EL) tasandini seoses tsentraliseerimise või detsentraliseerimise üleskutsetega. EL tasakaalustab riikideülesed pädevused subsidiaarsusega. Väikestes politoloogiates võimaldab lähedus kõigil kodanikel hinnata lähedal asuvaid probleeme (nt luua reservi või teatri). Mida kõrgem on reegli tase, seda enam sõltume meie kui valijate teavitamisel andmerohkest meediast. ELi tasandil, kus on sadu miljoneid kodanikke ja millel on palju laiem mõju, on vaja rohkem eksperditeadmisi ja kodanikuühiskonna osalemist. Oluline küsimus: kes peaksid osalema sidusrühmadena? 2001. aasta valges raamatus ELi juhtimise kohta tehti ettepanek avada menetlused „väljaspool kodanikuühiskonda“. Seaduslikkus ja tõhusus aidata kaasa ühisele heaolule väärib kaasamist valitsusväliste sidusrühmadena lubade andmise ja aruandekohustuse mehhanismide kaudu. Üleminek vähem ametlikult hääletamiselt kõrgema tasandi kvalifitseeritud häälele peegeldab asjaolu, et numbripõhised valimissüsteemid töötati välja territoriaalriigi jaoks, mis oli kindel võimukandja. Kõrgema tasandi poliitikas muudab aga küsimuste keerukus (nt kliimamuutused) ja võimu ladusus otsesed rahvavalimised ja rahvahääletused vähem sobivaks. Seega peaks riigipõhine mitmepoolne süsteem olema avatud igakülgsele demokraatiale koos valitsusväliste sidusrühmadega, tehes seda kõigi jaoks ja kõigi jaoks.","fi":"’Demokratialla’ henkilöä (Kreikan demos) -sääntöä (kratein): ihmisten suora järjestys, etäedustus tai heidän epäliberalistinen sääntönsä. Pandemia paljasti monitasoista hallintojärjestelmäämme paikallisesta, kansallisesta (EU) alueelliseen (EU) keskittämistä tai hajauttamista koskevien vaatimusten mukaisesti. EU tasapainottaa ylikansallista toimivaltaa toissijaisuusperiaatteen mukaisesti. Pienissä poliiseissa läheisyys antaa kaikille kansalaisille mahdollisuuden arvioida lähellä olevia kysymyksiä (esim. perustaa poolin tai teatterin). Mitä korkeampi hallintotaso on, sitä enemmän olemme riippuvaisia datankeruuvälineistä, jotka tiedottavat meille äänestäjinä. EU:n taso, jossa on satoja miljoonia kansalaisia ja paljon laajempi vaikutus, edellyttää enemmän asiantuntemusta ja kansalaisyhteiskunnan osallistumista. Ratkaiseva kysymys: kenen olisi osallistuttava sidosryhmänä? Vuonna 2001 julkaistussa EU:n hallintotapaa koskevassa valkoisessa kirjassa ehdotettiin menettelyn käynnistämistä ”kansalaisyhteiskunnan ulkopuolella”, ja siinä legitiimiys ja tehokkuus edistää yhteistä hyvää osallisuutta valtiosta riippumattomina sidosryhminä valtuutus- ja vastuuvelvollisuusmekanismien avulla. Siirtyminen vähemmän virallisista äänistä pätevämpiin ääniin korkeammalla tasolla johtuu siitä, että aluehallintoa varten luotiin numeroihin perustuvia vaalijärjestelmiä, jotka olivat kiinteä valta-alue. Ylemmän tason politiikassa ongelmat (esim. ilmastonmuutos) ja vallan sujuvuus vaikeuttavat kuitenkin suorien kansanvaalien ja kansanäänestysten sopivuutta. Näin ollen valtioihin perustuvan monenvälisen järjestelmän olisi oltava avoin ominvälisille demokratioille valtiosta riippumattomien sidosryhmien kanssa ja kaikkien kannalta ja kaikkien toimesta.","fr":"«Démocratie»: le régime des personnes (démos grecs) (kratein): la domination directe des citoyens, leur représentation lointaine ou leur régime illibéral. La pandémie a mis en lumière notre système de gouvernance à plusieurs niveaux, depuis les niveaux local, national et régional (UE), dans le cadre des appels à la centralisation ou à la décentralisation. L’UE équilibre les compétences supranationales par la subsidiarité. Dans les petites politiques, la proximité permet à tous les citoyens de juger des questions voisines (par exemple, pour construire une réserve ou un théâtre). Plus le niveau de la règle est élevé, plus nous dépendons des médias gourmands en données pour nous informer en tant qu’électeurs. L’échelon de l’UE, avec des centaines de millions de citoyens et un impact beaucoup plus large, nécessite davantage d’expertise et la participation de la société civile. Question cruciale: qui devrait participer en tant que partie prenante? Le livre blanc de 2001 sur la gouvernance de l’UE proposait d’ouvrir des procédures à «l’extérieur de la société civile». Sa légitimité et son efficacité pour contribuer au bien commun méritent d’être prises en compte en tant qu’acteurs non étatiques au moyen de mécanismes d’autorisation et de responsabilité. Le passage d’un vote moins officiel à des voix plus qualifiées au niveau supérieur reflète le fait que des systèmes électoraux fondés sur le nombre ont été conçus pour l’État territorial, qui était un lieu de pouvoir fixe. Toutefois, dans les politiques de haut niveau, la complexité des questions (par exemple, le changement climatique) et la fluidité du pouvoir rendent les élections populaires directes et les référendums moins appropriés. Par conséquent, le système multilatéral national devrait être ouvert à la démocratie omniprésente avec les acteurs non étatiques, omnibus pour et par tous.","ga":"Ciallaíonn “daonlathas” riail na ndaoine (meadú Gréigis) (kratein): Riail dhíreach ag daoine, ionadaíocht i bhfad i gcéin nó a riail illiberal. Thug an phaindéim léargas ar ár gcóras rialachais il-leibhéil ón leibhéal áitiúil, náisiúnta go réigiúnach (AE) faoi ghlaonna ar lárú nó ar dhéabhlóid. Déanann an tAontas Eorpach cothromaíocht idir inniúlachtaí fornáisiúnta de chuid na coimhdeachta. I bpolasaí beaga, cuireann an ghaireacht ar chumas gach saoránach breithiúnas a thabhairt ar shaincheisteanna in aice láimhe (e.g. linn nó amharclannaíocht a thógáil). Dá airde an leibhéal riail an níos mó a bhraitheann muid ar na meáin sonraí ocras a chur in iúl dúinn mar vótálaithe. Ar leibhéal an Aontais Eorpaigh, tá na céadta milliún saoránach ann agus tá gá le tuilleadh saineolais agus le rannpháirtíocht na sochaí sibhialta chun tionchar i bhfad níos leithne a bheith aige. Ceist ríthábhachtach: cé ba cheart a bheith rannpháirteach mar gheallsealbhóir? Moladh i bPáipéar Bán 2001 maidir le Rialachas AE nósanna imeachta a oscailt “lasmuigh den tsochaí shibhialta.” Dlisteanacht agus éifeachtúlacht chun cur leis an dea-thuilleamaí coitianta a bhaineann le cuimsiú mar gheallsealbhóirí neamhstáit trí shásraí údarúcháin agus cuntasachta. Léiríonn an t-athrú ó vótáil níos lú oifigiúil go guthanna níos cáilithe ar leibhéal níos airde de rialacha gur ceapadh córais toghcháin uimhirbhunaithe don stát críochach, ar láithreán cumhachta seasta é. I bpolaitíocht ardleibhéil, áfach, fágann castacht na saincheisteanna (e.g. athrú aeráide) agus so-athraitheacht na cumhachta nach mbíonn toghcháin agus reifrinn a bhfuil tóir dhíreach orthu chomh hoiriúnach céanna. Dá bhrí sin, ba cheart go mbeadh an córas iltaobhach náisiúnbhunaithe oscailte do dhaonlathas comhthaobhach le geallsealbhóirí neamhstáit, omnibus do agus ag cách.","hr":"„Demokracija” znači pravilo osoba (grčki demos) (kratein): izravno pravilo ljudi, daleko predstavljanje ili njihovo neliberalno pravilo. Pandemija je rasvijetlala naš višerazinski sustav upravljanja od lokalne, nacionalne do regionalne (EU) u okviru kojeg se poziva na centralizaciju ili prijenos ovlasti. EU uravnotežuje nadnacionalne nadležnosti na temelju supsidijarnosti. U malim policama blizina omogućuje svim građanima da prosuđuju obližnji problem (npr. stvaranje baze ili kazališta). Što je viša razina pravila, više ovisimo o podatkovnim medijima kako bismo nas kao glasači informirali. Razina EU-a sa stotinama milijuna građana i mnogo širi učinak zahtijevaju veću stručnost i uključenost civilnog društva. Ključno pitanje: tko bi trebao sudjelovati kao dionik? U Bijeloj knjizi o upravljanju EU-a iz 2001. predloženi su postupci za „izvan civilnog društva”. Njegov legitimitet i učinkovitost doprinose uključivanju nedržavnih dionika u opće dobro kao nedržavnih dionika putem mehanizama odobrenja i odgovornosti. Prijelaz s manje službenog glasanja na kvalificiranije glasove na višoj razini pravila odražava činjenicu da su izborni sustavi temeljeni na brojevima osmišljeni za teritorijalnu državu, koja je bila fiksna lokacija moći. Međutim, u politici na višoj razini zbog složenosti pitanja (npr. klimatske promjene) i fluidnosti moći izravni popularni izbori i referendumi postaju manje prikladni. Stoga bi multilateralni sustav utemeljen na naciji trebao biti otvoren za svestranu demokraciju s nedržavnim dionicima, za sve i za sve.","hu":"„Demokrácia”: az emberek (görög demosz) szabálya (kratein): emberek általi közvetlen uralom, távoli képviselet vagy illiberális uralom. A világjárvány ráirányította a figyelmet többszintű kormányzási rendszerünkre a helyi, nemzeti és regionális (EU) szinttől a központosításra vagy decentralizálásra irányuló felhívások keretében. Az EU a szupranacionális hatásköröket a szubszidiaritással egyensúlyba hozza. Kis politikai területeken a közelség lehetővé teszi, hogy minden polgár megítélje a közeli ügyeket (pl. csoportosulást vagy színházat építsen). Minél magasabbak a szabályok, annál inkább függünk az adathungmédiától, hogy tájékoztassanak bennünket szavazóként. A több százmillió polgárt magában foglaló uniós szintnek és a sokkal szélesebb körű hatásnak több szakértelemre és a civil társadalom bevonására van szüksége. Kulcsfontosságú kérdés: ki vegyen részt érdekelt félként? Az EU kormányzásáról szóló 2001. évi fehér könyv javaslatot tett a „civil társadalomon kívüli” eljárások megnyitására. Megengedhetősége és hatékonysága hozzájárul ahhoz, hogy a közjót az engedélyezési és elszámoltathatósági mechanizmusok révén bevonják a nem állami érdekelt felek közé. A kevésbé hivatalos szavazásról a magasabb szintű minősített hangok felé való elmozdulás azt tükrözi, hogy számalapú választási rendszereket alakítottak ki a területi állam számára, amely állandó hatalomhely volt. A magasabb szintű politikában azonban a kérdések összetettsége (pl. az éghajlatváltozás) és a hatalom gördülékenysége miatt a közvetlen népszerű választások és népszavazások kevésbé megfelelőek. Ezért a nemzetalapú többoldalú rendszernek nyitottnak kell lennie a nem állami érdekelt felekkel folytatott mindenoldalú demokrácia előtt, mindenki számára és mindenki számára omnibusszal.","it":"\"Democrazia\": la regola del popolo (demos greco) (kratein): regola diretta da parte delle persone, rappresentanza distante o regola illiberale. La pandemia ha gettato luce sul nostro sistema di governance multilivello, da quello locale, nazionale a quello regionale (UE), nel quadro di inviti alla centralizzazione o alla devoluzione. L'UE equilibra le competenze sovranazionali con la sussidiarietà. Nelle piccole polizze, la prossimità consente a tutti i cittadini di giudicare le questioni che si trovano nelle vicinanze (ad esempio, costruire un pool o un teatro). Quanto più alto è il livello della regola, tanto più dipendiamo dai media che hanno affamato i dati per informarci in qualità di elettori. Il livello dell'UE, con centinaia di milioni di cittadini e un impatto molto più ampio, necessita di maggiori competenze e di un maggiore coinvolgimento della società civile. Questione cruciale: chi dovrebbe partecipare in qualità di parte interessata? Il Libro bianco del 2001 sulla governance dell'UE ha proposto di aprire le procedure \"all'esterno della società civile\". La legittimità e l'efficienza di contribuire al bene comune meritano di essere incluse tra le parti interessate non statali attraverso meccanismi di autorizzazione e responsabilità. Il passaggio da un minor numero di voti ufficiali a voci più qualificate a livello più elevato riflette il fatto che sistemi elettorali basati sul numero sono stati concepiti per lo Stato territoriale, che era una sede di potere fissa. Nelle politiche di alto livello, tuttavia, la complessità delle questioni (ad esempio i cambiamenti climatici) e la fluidità del potere rendono meno appropriate le elezioni popolari dirette e i referendum. Pertanto, il sistema multilaterale nazionale dovrebbe aprirsi alla democrazia onnilaterale con le parti interessate non statali, omnibus per e da parte di tutti.","lt":"Demokratija – žmonių (Graikijos demos) taisyklė (kratein): tiesioginis žmonių valdymas, atstovavimas per atstumą arba jų neliberalus valdymas. Pandemija atskleidė mūsų daugiapakopę valdymo sistemą – nuo vietos, nacionalinio iki regioninio (ES) pagal raginimus centralizuoti arba perduoti valdžią. ES, atsižvelgdama į subsidiarumo principą, derina viršvalstybinę kompetenciją. Mažose policijose dėl artumo visi piliečiai gali spręsti netoliese kylančius klausimus (pvz., sukurti bendrą fondą ar teatrą). Kuo aukštesnis taisyklės lygis, tuo labiau mes priklausome nuo duomenų žiniasklaidos, kad mus informuotume kaip rinkėjai. ES lygmeniui, turinčiam šimtus milijonų piliečių ir dar didesnį poveikį, reikia daugiau ekspertinių žinių ir pilietinės visuomenės dalyvavimo. Esminis klausimas: kas turėtų dalyvauti kaip suinteresuotasis subjektas? 2001 m. Baltojoje knygoje dėl ES valdymo siūloma atverti procedūras „nepilietinei visuomenei“. Teisėtu ir veiksmingu būdu siekiama prisidėti prie bendros gerovės, kaip nevalstybinių suinteresuotųjų subjektų, įtraukimo taikant leidimų išdavimo ir atskaitomybės mechanizmus. Perėjimas nuo mažiau oficialaus balsavimo prie labiau kvalifikuotos balsų daugumos aukštesniu lygmeniu atspindi tai, kad skaičiumi grindžiamos rinkimų sistemos buvo sukurtos teritorinei valstybei, kuri buvo nuolatinė valdžia. Tačiau aukštesnio lygio politikoje dėl klausimų sudėtingumo (pvz., klimato kaitos) ir valdžios sklandumo tiesioginiai visuotiniai rinkimai ir referendumai tampa mažiau tinkami. Taigi, tautinė daugiašalė sistema turėtų būti atvira visuotinei demokratijai su nevalstybiniais suinteresuotaisiais subjektais, visiems ir visiems.","lv":"“Demokrātija” ir tautas (Grieķijas demos) likums (kratein): tieša cilvēku vara, attāla pārstāvība vai nelikumība. Pandēmija izgaismoja mūsu daudzlīmeņu pārvaldības sistēmu no vietējā, valsts līmeņa līdz reģionālajai (ES) aicinājumiem centralizēt vai decentralizēt. ES sabalansē pārvalstiskās kompetences ar subsidiaritāti. Nelielās policijās tuvums ļauj visiem iedzīvotājiem spriest par tuvējiem jautājumiem (piemēram, izveidot grupu vai teātri). Jo augstāks ir likumības līmenis, jo vairāk mēs esam atkarīgi no datu trūkuma plašsaziņas līdzekļiem, kas mūs informēs kā vēlētāji. ES līmenim, kurā ir simtiem miljonu iedzīvotāju un kura ietekme ir daudz plašāka, ir vajadzīgas plašākas zināšanas un pilsoniskās sabiedrības līdzdalība. Izšķirošs jautājums: kam būtu jāpiedalās kā ieinteresētajai personai? 2001. gada Baltajā grāmatā par ES pārvaldību tika ierosinātas procedūras, lai “ārpus pilsoniskās sabiedrības”. Tā ir leģitīma un efektīva, lai veicinātu vispārēju interešu iekļaušanu kā nevalstiskas ieinteresētās personas, izmantojot atļauju piešķiršanas un pārskatatbildības mehānismus. Pāreja no mazāk oficiāla balsojuma uz kvalificētākām balsīm atspoguļo faktu, ka uz skaitu balstītas vēlēšanu sistēmas tika izstrādātas teritoriālajai valstij, kas bija fiksēta varas vieta. Tomēr augstākā līmeņa politikā jautājumu sarežģītība (piemēram, klimata pārmaiņas) un varas necaurlaidība padara tiešās tautas vēlēšanas un referendumus mazāk piemērotas. Tādējādi nacionālai daudzpusējai sistēmai vajadzētu būt atvērtai vispārējai demokrātijai ar nevalstiskām ieinteresētajām personām, visiem un visiem.","mt":"“Demokrazija” tfisser il-gvern tal-poplu (id-diviżjoni Griega) (kratein): it-tmexxija diretta tan-nies, ir-rappreżentanza mill-bogħod jew ir-regola illiberali tagħhom. Il-pandemija xeħtet dawl fuq is-sistema ta’ governanza f’diversi livelli tagħna minn lokali, nazzjonali għal reġjonali (UE) taħt sejħiet għal ċentralizzazzjoni jew devoluzzjoni. L-UE tibbilanċja l-kompetenzi supranazzjonali skont is-sussidjarjetà. F’politiki żgħar, il-prossimità tippermetti liċ-ċittadini kollha jiġġudikaw kwistjonijiet fil-qrib (eż. biex jibnu grupp jew teatru). Aktar ma jkun għoli l-livell ta’ regola aktar inkunu qed niddependu fuq il-midja tal-ġuħ tad-data biex tinfurmana bħala votanti. Il-livell tal-UE b’mijiet ta’ miljuni ta’ ċittadini u impatt ħafna usa’ jeħtieġ aktar għarfien espert u involviment tas-soċjetà ċivili. Mistoqsija kruċjali: min għandu jipparteċipa bħala parti interessata? Il-White Paper tal-2001 dwar il-Governanza tal-UE pproponiet il-ftuħ ta’ proċeduri għal “barra s-soċjetà ċivili.” Il-leġittimità u l-effiċjenza tagħha biex tikkontribwixxi għall-inklużjoni tal-mertu komuni bħala partijiet interessati mhux statali permezz ta’ mekkaniżmi ta’ awtorizzazzjoni u responsabbiltà. Il-bidla minn inqas votazzjoni uffiċjali għal vuċijiet aktar kwalifikati f’livell ogħla ta’ regola tirrifletti l-fatt li s-sistemi elettorali bbażati fuq in-numri tfasslu għall-istat territorjali, li kien sit fiss ta’ enerġija. Madankollu, fil-politika ta’ livell ogħla, il-kumplessità tal-kwistjonijiet (eż. it-tibdil fil-klima) u l-fluwidità tal-poter jagħmlu l-elezzjonijiet u r-referenda diretti popolari inqas adatti. Għalhekk, is-sistema multilaterali bbażata fuq il-pajjiż għandha tkun miftuħa għal demokrazija omnilaterali ma’ partijiet interessati mhux statali, omnibus għal u minn kulħadd.","nl":"„Democratie”: regel voor mensen (Griekse demos) (kratein): rechtstreeks bewind door mensen, afstandelijke vertegenwoordiging of hun illiberale regel. De pandemie werpt licht op ons meerlagig bestuurssysteem, van lokaal, nationaal tot regionaal (EU), in het kader van oproepen tot centralisatie of decentralisatie. De EU zorgt voor een evenwicht tussen supranationale bevoegdheden op grond van subsidiariteit. In kleine politiekorpsen stelt de nabijheid alle burgers in staat om kwesties in de buurt te beoordelen (bijvoorbeeld om een pool of theater aan te leggen). Hoe hoger de regels, hoe meer we afhankelijk zijn van de gegevenshongermedia om ons als kiezer te informeren. Het EU-niveau met honderden miljoenen burgers en een veel breder effect hebben meer deskundigheid en betrokkenheid van het maatschappelijk middenveld nodig. Cruciale vraag: wie moet als belanghebbende deelnemen? In het Witboek over EU-governance van 2001 werd voorgesteld procedures open te stellen voor „buiten het maatschappelijk middenveld”. De overgang van minder officiële stemming naar meer gekwalificeerde stemmen op een hoger niveau van regels weerspiegelt het feit dat er voor de territoriale staat, die een vaste mogendheid was, een kiesstelsel op basis van cijfers is opgezet. In de politiek op hoog niveau echter maken de complexiteit van de kwesties (bv. klimaatverandering) en de doorstroming van de macht directe volksverkiezingen en referenda minder geschikt. Daarom zou het op nationaal niveau gebaseerde multilaterale systeem open moeten staan voor zijdelingse democratie met niet-statelijke belanghebbenden, omnibus voor en door iedereen.","pl":"„Demokracja” oznacza rząd (grecki demos) (krateinę): bezpośrednie rządy osób, odległa reprezentacja lub ich niewoli. Pandemia rzuciła światło na nasz wielopoziomowy system sprawowania rządów - od lokalnego, krajowego po regionalny (UE) w odpowiedzi na apele o centralizację lub decentralizację. UE równoważy kompetencje ponadnarodowe zgodnie z zasadą pomocniczości. W małych politykach bliskość umożliwia wszystkim obywatelom ocenę pobliskich kwestii (np. stworzenie puli lub teatru). Im wyższy poziom praworządności, tym bardziej zależy nam od mediów, które zapoczątkowują nas jako wyborców. Na szczeblu UE, z setkami milionów obywateli i znacznie szerszym oddziaływaniem, potrzebna jest większa wiedza ekspercka i zaangażowanie społeczeństwa obywatelskiego. Kluczowe pytanie: kto powinien uczestniczyć jako zainteresowana strona? W białej księdze w sprawie sprawowania rządów w UE z 2001 r. zaproponowano procedury otwierające dla „społeczeństwa obywatelskiego”. Jego legitymacja i skuteczność mają przyczynić się do włączenia do wspólnego dobra zainteresowań niepaństwowych poprzez mechanizmy zatwierdzania i rozliczalności. Przejście od głosowania mniej oficjalnego do głosów bardziej wykwalifikowanych odzwierciedla fakt, że systemy wyborcze oparte na liczbie zostały opracowane dla państwa terytorialnego, które było stałym miejscem władzy. Jednak w polityce wyższego szczebla złożoność kwestii (np. zmiana klimatu) i płynność władzy sprawiają, że bezpośrednie wybory powszechne i referenda są mniej odpowiednie. W związku z tym krajowy system wielostronny powinien otworzyć się na wszechobecną demokrację z udziałem podmiotów niepaństwowych, zbiorczo dla wszystkich i przez wszystkich.","pt":"«Democracia», o regime do povo (demos grego) (kratein): regra direta por parte das pessoas, representação distante ou o seu regime iliberal. A pandemia veio clarificar o nosso sistema de governação a vários níveis, desde o nível local, nacional ao regional (UE), no âmbito dos apelos à centralização ou à descentralização. A UE equilibra as competências supranacionais com base na subsidiariedade. Nas pequenas polidades, a proximidade permite a todos os cidadãos julgar questões próximas (por exemplo, construir uma piscina ou um teatro). Quanto mais elevado for o nível de regra, mais dependemos dos meios de comunicação social carentes de dados para nos informar como eleitores. O nível da UE, com centenas de milhões de cidadãos e um impacto muito mais vasto, necessita de mais conhecimentos especializados e participação da sociedade civil. Questão crucial: quem deve participar como parte interessada? O Livro Branco sobre a Governança da UE, de 2001, propunha a abertura de procedimentos a «fora da sociedade civil». A sua legitimidade e eficiência contribuem para a inclusão do bem comum como partes interessadas não estatais através de mecanismos de autorização e responsabilização. A passagem de uma votação menos oficial para vozes mais qualificadas a um nível superior de regra reflete o facto de terem sido concebidos sistemas eleitorais baseados no número para o Estado territorial, que era um local fixo de poder. No entanto, na política de alto nível, a complexidade das questões (por exemplo, as alterações climáticas) e a fluidez do poder tornam as eleições e referendos populares diretos menos adequados. Por conseguinte, o sistema multilateral de base nacional deve abrir-se à democracia lateral omnilateral com as partes interessadas não estatais, omnibus e por todos.","ro":"„Democrație” înseamnă regula persoanelor (demosul grec) (kratein): conducerea directă de către oameni, reprezentarea la distanță sau regimul neliberal al acestora. Pandemia a pus în lumină sistemul nostru de guvernanță pe mai multe niveluri, de la nivel local, național la nivel regional (UE), în cadrul apelurilor la centralizare sau deconcentrare. UE pune în balanță competențele supranaționale în funcție de subsidiaritate. În cazul micilor polițe, proximitatea le permite tuturor cetățenilor să judece problemele din apropiere (de exemplu, să construiască o rezervă sau un teatru). Cu cât nivelul de guvernare este mai ridicat, cu atât depindem de mass-media care suferă de foame de date pentru a ne informa în calitate de alegători. La nivelul UE, cu sute de milioane de cetățeni și cu un impact mult mai amplu, este nevoie de mai multă expertiză și de implicarea societății civile. Întrebare esențială: cine ar trebui să participe în calitate de parte interesată? Cartea albă din 2001 privind guvernanța UE a propus deschiderea de proceduri „în afara societății civile”. Aceasta este legitimitate și eficiență pentru a contribui la binele comun, merită să fie incluse ca părți interesate nestatale prin mecanisme de autorizare și responsabilitate. Trecerea de la votul mai puțin oficial la vocile mai calificate la un nivel mai înalt de guvernare reflectă faptul că au fost concepute sisteme electorale bazate pe numere pentru statul teritorial, care era un loc fix de putere. Cu toate acestea, în politica la nivel înalt, complexitatea problemelor (de exemplu, schimbările climatice) și fluiditatea puterii fac ca alegerile și referendumurile populare directe să fie mai puțin adecvate. Prin urmare, sistemul multilateral național ar trebui să fie deschis democrației omni-laterale cu părțile interesate nestatale, omnibus pentru și de către toți.","sk":"„Demokracia“ je ľudové (grécke demos) pravidlo (kratein): priame pravidlo zo strany ľudí, vzdialené zastúpenie alebo ich neliberálne pravidlo. Pandémia ozrejmila náš viacúrovňový systém riadenia od miestnej, celoštátnej až po regionálnu (EÚ) v rámci výziev na centralizáciu alebo prenesenie právomocí. EÚ vyvažuje nadnárodné právomoci prostredníctvom subsidiarity. V malých politikách blízkosť umožňuje všetkým občanom posudzovať problémy v blízkosti (napr. vybudovať rezervu alebo divadlo). Čím vyššia je úroveň pravidla, tým viac závisí od dátových médií, aby sme nás informovali ako voliči. Na úrovni EÚ so stovkami miliónov občanov a oveľa širším vplyvom je potrebné viac odborných znalostí a zapojenie občianskej spoločnosti. Kľúčová otázka: kto by sa mal zapojiť ako zainteresovaná strana? V bielej knihe o správe vecí verejných EÚ z roku 2001 sa navrhujú postupy pre „mimo občianskej spoločnosti“. Je to legitímnosť a efektívnosť, aby sa prispelo k spoločnému blahu, a to ako neštátne zainteresované strany prostredníctvom mechanizmov schvaľovania a zodpovednosti. Prechod od menej oficiálnych hlasov k kvalifikovanejším hlasom na vyššej úrovni pravidiel odráža skutočnosť, že volebné systémy založené na počte boli navrhnuté pre územný štát, ktorý bol pevným miestom moci. V politike vyššej úrovne však zložitosť otázok (napr. zmena klímy) a plynulosť moci spôsobujú, že priame voľby a referendá sú menej vhodné. Mnohostranný systém založený na národoch by sa preto mal otvoriť všestrannej demokracii s neštátnymi zainteresovanými stranami, omnibus pre všetkých a pre všetkých.","sl":"„Demokracija“ pomeni ljudi (grško demos) pravilo (kratein): neposredno vladanje ljudi, oddaljeno zastopanje ali njihovo neliberalno pravilo. Pandemija je razkrila naš sistem upravljanja na več ravneh, od lokalnega, nacionalnega do regionalnega (EU), v okviru pozivov k centralizaciji ali decentralizaciji. EU z načelom subsidiarnosti usklajuje nadnacionalne pristojnosti. V majhnih mestih bližina vsem državljanom omogoča, da presojajo bližnje zadeve (npr. za oblikovanje bazena ali gledališča). Višja kot je raven pravila, bolj smo odvisni od podatkovnih lačnih medijev, da nas obveščajo kot volivci. Raven EU s stotinami milijonov državljanov in veliko širšim vplivom zahteva več strokovnega znanja in vključenosti civilne družbe. Ključno vprašanje: kdo naj sodeluje kot deležnik? Bela knjiga o upravljanju EU iz leta 2001 je predlagala začetek postopkov za „zunaj civilne družbe“. Upravičenost in učinkovitost prispevata k skupnemu dobremu vključevanju kot nedržavnih zainteresiranih strani z mehanizmi odobritve in odgovornosti. Prehod z manj uradnega glasovanja na bolj kvalificirane glasove na višji ravni odraža dejstvo, da so bili volilni sistemi na podlagi števila oblikovani za ozemeljsko državo, ki je bila stalna lokacija oblasti. V politiki na višji ravni pa so zaradi zapletenosti vprašanj (npr. podnebne spremembe) in pretočnosti moči neposredne javne volitve in referendumi manj primerni. Zato bi moral biti večstranski sistem, ki temelji na državi, odprt za vsestransko demokracijo z nedržavnimi zainteresiranimi stranmi, za vse in za vse.","sv":"Demokrati: folkstyre (grekiskt demos) (kronat): direkt styre av människor, avlägsen representation eller deras illiberala styre. Pandemin kastade ljus över vårt flernivåstyre, från lokal, nationell till regional nivå (EU) inom ramen för uppmaningar till centralisering eller decentralisering. EU balanserar befogenheter över nationsgränserna genom subsidiaritetsprincipen. I liten politik gör närheten det möjligt för alla medborgare att bedöma närliggande frågor (t.ex. att bygga en pool eller en teater). Ju högre rule desto mer är vi beroende av datahungriga medier för att informera oss som väljare. På EU-nivå med hundratals miljoner medborgare och en mycket bredare inverkan krävs mer expertis och deltagande från det civila samhället. Avgörande fråga: vem bör delta som intressent? I vitboken om styrelseformerna i EU från 2001 föreslogs att förfaranden skulle inledas för ”utanför det civila samhället”. Det är legitimitet och effektivitet för att bidra till att det gemensamma bästa kan integreras som icke-statliga aktörer genom mekanismer för godkännande och ansvarsskyldighet. Övergången från färre officiella röster till mer kvalificerade röster på högre nivå återspeglar det faktum att nummerbaserade valsystem utformades för den territoriella staten, som var en fast plats för makten. Inom politiken på högre nivå gör dock frågornas komplexitet (t.ex. klimatförändringar) och maktflödet att direkta folkval och folkomröstningar är mindre lämpliga. Därför bör det nationsbaserade multilaterala systemet öppna för en global demokrati med icke-statliga aktörer, omnibus för och av alla."}},"title":{"en":"From the quantity of votes to the quality of voices: omnilateral democracy","machine_translations":{"bg":"От броя на гласовете до качеството на гласовете: повсеместна демокрация","cs":"Od počtu hlasů ke kvalitě hlasů: všestranná demokracie","da":"Fra antallet af stemmer til stemmekvaliteten: omnilateralt demokrati","de":"Von der Stimmenmenge bis zur Qualität der Stimmen: omnilaterale Demokratie","el":"Από τον αριθμό των ψήφων έως την ποιότητα της φωνής: ΠΡΩΤΟΚΟΛΛΗ ΔΗΜΟΚΡΑΤΙΑ","es":"Desde la cantidad de votos hasta la calidad de las voces: democracia omnilateral","et":"Alates häälte arvust kuni hääle kvaliteedini: igakülgne demokraatia","fi":"Äänimäärästä äänen laatuun: kansainvälinen demokratia","fr":"De la quantité de voix à la qualité des voix: démocratie omnilatérale","ga":"Ó mhéid na vótaí ar cháilíocht na nguthanna: daonlathas déthaobhach","hr":"Od količine glasova do kvalitete glasova: omnilateralna demokracija","hu":"A szavazatok mennyiségétől a hangok minőségéig: mindenoldalú demokrácia","it":"Dalla quantità di voti alla qualità delle voci: democrazia onnilale","lt":"Nuo balsų skaičiaus iki balsų kokybės: daugiašalė demokratija","lv":"No balsu skaita līdz balsu kvalitātei: vispusējā demokrātija","mt":"Mill-kwantità ta’ voti għall-kwalità tal-ilħna: demokrazija omnilaterali","nl":"Van het aantal stemmen tot de kwaliteit van de stemmen: omnilaterale democratie","pl":"Od liczby głosów do jakości głosów: demokracja wielostronna","pt":"Da quantidade de votos à qualidade das vozes: democracia omnilateral","ro":"De la numărul de voturi la calitatea vocii: democrația omnilaterală","sk":"Od množstva hlasov ku kvalite hlasov: omnistranná demokracia","sl":"Od količine glasov do kakovosti glasov: večstranska demokracija","sv":"Från antalet röster till röstens kvalitet: allsidig demokrati"}}}
This fingerprint is calculated using a SHA256 hashing algorithm. In order to replicate it yourself, you can use an MD5 calculator online and copy-paste the source data.
Share:
Share link:
Please paste this code in your page:
<script src="https://futureu.europa.eu/processes/Democracy/f/6/proposals/785/embed.js"></script>
<noscript><iframe src="https://futureu.europa.eu/processes/Democracy/f/6/proposals/785/embed.html" frameborder="0" scrolling="vertical"></iframe></noscript>
Report inappropriate content
Is this content inappropriate?
- Call us 00 800 6 7 8 9 10 11
- Use other telephone options
- Write to us via our contact form
- Meet us at a local EU office
- European Parliament
- European Council
- Council of the European Union
- European Commission
- Court of Justice of the European Union (CJEU)
- European Central Bank (ECB)
- European Court of Auditors (ECA)
- European External Action Service (EEAS)
- European Economic and Social Committee (EESC)
- European Committee of the Regions (CoR)
- European Investment Bank (EIB)
- European Ombudsman
- European Data Protection Supervisor (EDPS)
- European Data Protection Board
- European Personnel Selection Office
- Publications Office of the European Union
- Agencies
2 comments
Democracy is certainly one of the most important values of the EU. Omnilateralism is a very interesing and creative thinking of how democracy is realized in our current era. I look forward to deepened discussions on this issue, for example, how big data will influence the decision process? Will it help the participation of democracy or reverse? I am also interested in how cultural diversity is playing a role in democracy.
True, modern electoral systems are for the territorial state, and for its sub-entities. This is not to de-legitimize the use of number-based - i.e. majority vote - arrangements at the EU level, but Wolfgang Pape makes the important observation that this may not be enough to satisfy the desire for legitimacy. The higher the level of governance, the more deeply thought through legislative quality is needed. A "bad" piece of local legislation may locally be rectified by way of fair interpretation, but at national or higher levels such arbitrary moves are simple inconceivable. This may offer yet another reason to think of omnilateral governance. Pulling interested and concerned stakeholders "beyond civil society" into the process may help - with the obvious difficulties of defining them. A most valuable contribution to the "eternal" debate about the EU's democratic legitimacy (or absence thereof).
Loading comments ...