El kell törölni az európai képviselők közvetlen választását és újra a nemzeti parlamentek kezébe kell adni a képviselők delegálási jogát
1) Újra a nemzeti parlamentek kezébe kell adni az európai képviselők delegálásának jogát, a képviselők közvetlen választásának rendszerét el kell törölni. Az új rendszerhez mintául szolgálhat az Európa Tanács Tanácskozó Közgyűlés képviselőinek kiválasztási mechanizmusa. Így növekedhetne az állampolgárok bizalma a képviseletben.
2) Csökkenteni kell a képviselők számát. Kevesebb képviselő esetén nagyobb lenne a felelősség egy-egy képviselőn, ezáltal a számonkérhetőség is. A drága fenntartási költségek racionalizálása sem utolsó szempont.
3) El kell törölni a kettős mandátum tilalmát. Ezzel visszatérhetnénk az alaprendszerhez, amit 2004-ben szüntettek meg. A kettős megbízatás előnye, hogy az európai képviselőkben, nemzeti képviselő mivoltukból fakadóan magasabb lenne a bizalom.
4) Kapjanak vétójogot a nemzeti parlamentek az Európai Parlamenttel szemben. A gondolat az alkotmányos szerződésről szóló vitától kezdve, húsz éve az európai diskurzus része. A mostani „véleményezés” rendszere helyett a vétójog erősebb érdekérvényesítő eszközt adna az államok kezébe.
Related Events
Szükség van-e az Európai Parlament reformjára?
Fingerprint
The piece of text below is a shortened, hashed representation of this content. It's useful to ensure the content hasn't been tampered with, as a single modification would result in a totally different value.
Value:
dba3c0d69052ded3af07aed2ae4f7b639a0bc0bdab784db60cc4d8168dd8d0d1
Source:
{"body":{"hu":"Az európai választópolgár az önálló brüsszeli elit kialakulásával eltávolodott a nemzetállamoktól. Mivel a kapcsolat meggyengült, ezáltal az intézményekbe vetett bizalom is megrogyott. Az Európai Unió nem lehet sikeres nemzetállami bizalom nélkül, ehhez pedig erősíteni kell a nemzetállamok hatalmát a közösségi döntéshozatalon belül. A kialakult helyzetnek az alábbi gondolatok lehetnek a megoldásai:\n1)\tÚjra a nemzeti parlamentek kezébe kell adni az európai képviselők delegálásának jogát, a képviselők közvetlen választásának rendszerét el kell törölni. Az új rendszerhez mintául szolgálhat az Európa Tanács Tanácskozó Közgyűlés képviselőinek kiválasztási mechanizmusa. Így növekedhetne az állampolgárok bizalma a képviseletben.\n2)\tCsökkenteni kell a képviselők számát. Kevesebb képviselő esetén nagyobb lenne a felelősség egy-egy képviselőn, ezáltal a számonkérhetőség is. A drága fenntartási költségek racionalizálása sem utolsó szempont.\n3)\tEl kell törölni a kettős mandátum tilalmát. Ezzel visszatérhetnénk az alaprendszerhez, amit 2004-ben szüntettek meg. A kettős megbízatás előnye, hogy az európai képviselőkben, nemzeti képviselő mivoltukból fakadóan magasabb lenne a bizalom.\n4)\tKapjanak vétójogot a nemzeti parlamentek az Európai Parlamenttel szemben. A gondolat az alkotmányos szerződésről szóló vitától kezdve, húsz éve az európai diskurzus része. A mostani „véleményezés” rendszere helyett a vétójog erősebb érdekérvényesítő eszközt adna az államok kezébe.","machine_translations":{"bg":"Европейските избиратели се отдалечиха от националните държави с формирането на независим Брюкселски елит. Тъй като отношенията бяха отслабени, доверието в институциите също се влоши. Европейският съюз не може да успее без доверие в националната държава и това изисква укрепване на правомощията на националните държави в процеса на вземане на решения в общността. В ситуацията могат да бъдат намерени следните идеи: 1) Правото да се делегират членове на ЕП следва отново да бъде предоставено на националните парламенти, а системата за преки избори на членове на ЕП следва да бъде премахната. Механизмът за подбор на представители на Асамблеята на Съвета на Европа би могъл да послужи като модел за новата система. Това би могло да повиши доверието на гражданите в представителството. 2) Броят на членовете трябва да бъде намален. В случая на по-малко членове на ЕП ще има по-голяма отговорност за един член на ЕП, а оттам и отчетност. Рационализирането на скъпите разходи за поддръжка не е крайна мярка. 3) Забраната за двойни мандати следва да бъде премахната. Това може да се върне към основната система, която беше премахната през 2004 г. Предимството на двойния мандат е, че ще има по-високо ниво на доверие в членовете на ЕП поради статута им на национални представители. 4) Националните парламенти следва да имат право на вето по отношение на Европейския парламент. Идеята е част от европейския дискурс от 20 години след дебата по конституционния договор. Вместо сегашната система на „становище“, правото на вето ще предостави на държавите по-силен инструмент за застъпничество.","cs":"Evropští voliči se odstěhovali z národních států a vytvořili nezávislou bruselskou elitu. Vzhledem k oslabení vztahů se také zhoršila důvěra v instituce. Evropská unie nemůže uspět bez důvěry v národní stát, což vyžaduje posílení síly národních států při rozhodování společenství. V této situaci lze nalézt následující myšlenky: 1) Právo delegovat poslance Evropského parlamentu by mělo být opět uděleno vnitrostátním parlamentům a systém přímých voleb poslanců EP by měl být zrušen. Mechanismus výběru zástupců shromáždění Rady Evropy by mohl sloužit jako vzor pro nový systém. To by mohlo zvýšit důvěru občanů v zastoupení. 2) Počet poslanců by měl být snížen. V případě menšího počtu poslanců by byla větší odpovědnost za jednoho poslance, a tím i odpovědnost. Racionalizace nákladných nákladů na údržbu není poslední možností. 3) Zákaz dvojích mandátů by měl být zrušen. To by se mohlo vrátit k základnímu systému, který byl zrušen v roce 2004. Výhodou dvojího mandátu je vyšší míra důvěry v poslance Evropského parlamentu vzhledem k jejich postavení zástupců členských států. 4) Vnitrostátní parlamenty by měly mít právo veta vůči Evropskému parlamentu. Tato myšlenka je součástí evropského diskurzu již 20 let od debaty o ústavní smlouvě. Namísto současného systému „stanoviska“ by právo veta poskytlo státům silnější nástroj pro prosazování.","da":"De europæiske vælgere bevægede sig væk fra nationalstaterne med dannelsen af en uafhængig Bruxelles-elite. Da forholdet er blevet svækket, er tilliden til institutionerne også blevet forværret. Den Europæiske Union kan ikke lykkes uden tillid til nationalstaten, og det kræver en styrkelse af nationalstaternes magt i Fællesskabets beslutningstagning. Følgende idéer kan findes i situationen: 1) Retten til at uddelegere medlemmer af Europa-Parlamentet bør igen gives til de nationale parlamenter, og systemet med direkte valg af medlemmer af Europa-Parlamentet bør afskaffes. Mekanismen for udvælgelse af repræsentanter for Europarådets Forsamling kan tjene som model for det nye system. Dette kan øge borgernes tillid til repræsentation. 2) Antallet af medlemmer bør reduceres. I tilfælde af færre medlemmer ville der være større ansvar for ét medlem og dermed ansvarlighed. Rationalisering af dyre vedligeholdelsesomkostninger er ikke en sidste udvej. 3) Forbuddet mod dobbeltmandater bør afskaffes. Dette kunne gå tilbage til det grundlæggende system, som blev afskaffet i 2004. Fordelen ved et dobbelt mandat er, at der vil være en højere grad af tillid til medlemmerne af Europa-Parlamentet på grund af deres status som nationale repræsentanter. 4) De nationale parlamenter bør have vetoret over for Europa-Parlamentet. Idéen har været en del af den europæiske debat i 20 år siden debatten om forfatningstraktaten. I stedet for det nuværende system med \"udtalelser\" ville vetoretten give staterne et stærkere fortalerværktøj.","de":"Die europäische Wählerschaft zog sich mit der Bildung einer unabhängigen Brüsseler Elite von den Nationalstaaten ab. Da die Beziehungen geschwächt sind, hat sich auch das Vertrauen in die Institutionen verschlechtert. Die Europäische Union kann ohne Vertrauen in den Nationalstaat nicht erfolgreich sein, und dies erfordert eine Stärkung der Macht der Nationalstaaten bei der Entscheidungsfindung in der Gemeinschaft. Folgende Ideen finden Sie in der Situation: 1) Das Recht, MdEP zu delegieren, sollte erneut den nationalen Parlamenten eingeräumt werden, und das System der direkten Wahl der MdEP sollte abgeschafft werden. Der Mechanismus für die Auswahl der Vertreter der Versammlung des Europarats könnte als Vorbild für das neue System dienen. Dies könnte das Vertrauen der Bürger in die Vertretung stärken. 2) Die Zahl der Mitglieder sollte verringert werden. Bei weniger Mitgliedern gäbe es eine größere Verantwortung für ein Mitglied und damit die Rechenschaftspflicht. Die Rationalisierung teurer Wartungskosten ist kein letztes Mittel. 3) Das Verbot von Doppelmandaten sollte abgeschafft werden. Dies könnte auf das Basissystem zurückgehen, das 2004 abgeschafft wurde. Der Vorteil eines doppelten Mandats besteht darin, dass es aufgrund ihres Status als nationale Vertreter ein höheres Vertrauen in die MdEP geben würde. 4) Die nationalen Parlamente sollten ein Vetorecht gegenüber dem Europäischen Parlament haben. Die Idee ist seit 20 Jahren Teil des europäischen Diskurses seit der Debatte über den Verfassungsvertrag. Anstelle des derzeitigen Systems der „Stellungnahme“ würde das Vetorecht den Staaten ein stärkeres Instrument der Interessenvertretung geben.","el":"Το ευρωπαϊκό εκλογικό σώμα απομακρύνθηκε από τα εθνικά κράτη με το σχηματισμό μιας ανεξάρτητης ελίτ των Βρυξελλών. Καθώς η σχέση έχει αποδυναμωθεί, η εμπιστοσύνη στα θεσμικά όργανα έχει επίσης επιδεινωθεί. Ευρωπαϊκή Ένωση δεν μπορεί να επιτύχει χωρίς εμπιστοσύνη στο εθνικό κράτος, και αυτό απαιτεί την ενίσχυση της εξουσίας των εθνικών κρατών στη λήψη αποφάσεων σε κοινοτικό επίπεδο. Οι ακόλουθες ιδέες μπορούν να βρεθούν στην κατάσταση: 1) Το δικαίωμα εξουσιοδότησης των βουλευτών του ΕΚ θα πρέπει να δοθεί εκ νέου στα εθνικά κοινοβούλια, και το σύστημα άμεσης εκλογής των βουλευτών του ΕΚ θα πρέπει να καταργηθεί. Ο μηχανισμός επιλογής των εκπροσώπων της Συνέλευσης του Συμβουλίου της Ευρώπης θα μπορούσε να χρησιμεύσει ως πρότυπο για το νέο σύστημα. Αυτό θα μπορούσε να αυξήσει την εμπιστοσύνη των πολιτών στην εκπροσώπηση. 2) Ο αριθμός των βουλευτών θα πρέπει να μειωθεί. Στην περίπτωση λιγότερων βουλευτών, θα υπάρχει μεγαλύτερη ευθύνη για έναν βουλευτή και, ως εκ τούτου, λογοδοσία. Ο εξορθολογισμός των δαπανηρών δαπανών συντήρησης δεν αποτελεί έσχατη λύση. 3) Η απαγόρευση των διπλών εντολών θα πρέπει να καταργηθεί. Αυτό θα μπορούσε να επανέλθει στο βασικό σύστημα, το οποίο καταργήθηκε το 2004. Το πλεονέκτημα της διπλής εντολής είναι ότι θα υπάρχει υψηλότερο επίπεδο εμπιστοσύνης στους βουλευτές του ΕΚ λόγω του καθεστώτος τους ως εθνικών εκπροσώπων. 4) Τα εθνικά κοινοβούλια θα πρέπει να έχουν δικαίωμα αρνησικυρίας έναντι του Ευρωπαϊκού Κοινοβουλίου. Η ιδέα αποτελεί μέρος του ευρωπαϊκού λόγου εδώ και 20 χρόνια από τη συζήτηση για τη συνταγματική συνθήκη. Αντί του ισχύοντος συστήματος «γνωμοδότησης», το δικαίωμα αρνησικυρίας θα έδινε στα κράτη ένα ισχυρότερο εργαλείο υπεράσπισης.","en":"The European electorate moved away from the nation states with the formation of an independent Brussels elite. As the relationship has been weakened, trust in the institutions has also deteriorated. The European Union cannot succeed without trust in the nation state, and this requires strengthening the power of nation states in community decision-making. The following ideas can be found in the situation: 1) The right to delegate MEPs should again be given to national parliaments, and the system of direct election of MEPs should be abolished. The mechanism for selecting representatives of the Council of Europe Assembly could serve as a model for the new system. This could increase citizens’ confidence in representation. 2) The number of Members should be reduced. In the case of fewer Members, there would be greater responsibility for one Member, and thus accountability. Rationalising expensive maintenance costs is not a last resort. 3) The ban on double mandates should be abolished. This could go back to the basic system, which was abolished in 2004. The advantage of a dual mandate is that there would be a higher level of trust in MEPs due to their status as national representatives. 4) National Parliaments should have a right of veto vis-à-vis the European Parliament. The idea has been part of the European discourse for 20 years since the debate on the constitutional treaty. Instead of the current system of ‘opinion’, the right of veto would give States a stronger advocacy tool.","es":"El electorado europeo se alejó de los estados nacionales con la formación de una élite independiente de Bruselas. A medida que la relación se ha debilitado, la confianza en las instituciones también se ha deteriorado. La Unión Europea no puede tener éxito sin la confianza en el Estado nación, y esto requiere fortalecer el poder de los Estados nacionales en la toma de decisiones comunitarias. Las siguientes ideas se pueden encontrar en la situación: 1) Debe otorgarse de nuevo el derecho a delegar a los diputados al Parlamento Europeo en los parlamentos nacionales, y debe suprimirse el sistema de elección directa de los diputados al Parlamento Europeo. El mecanismo de selección de los representantes de la Asamblea del Consejo de Europa podría servir de modelo para el nuevo sistema. Esto podría aumentar la confianza de los ciudadanos en la representación. 2) Debería reducirse el número de Miembros. En el caso de un número menor de diputados, habría una mayor responsabilidad para un Miembro y, por lo tanto, una rendición de cuentas. Racionalizar costosos costos de mantenimiento no es un último recurso. 3) Debe abolirse la prohibición de dobles mandatos. Esto podría volver al sistema básico, que fue abolido en 2004. La ventaja de un doble mandato es que habría un mayor nivel de confianza en los diputados al Parlamento Europeo debido a su condición de representantes nacionales. 4) Los parlamentos nacionales deberían tener derecho de veto frente al Parlamento Europeo. La idea forma parte del discurso europeo desde hace 20 años desde el debate sobre el Tratado Constitucional. En lugar del actual sistema de «opinión», el derecho de veto daría a los Estados una herramienta de promoción más sólida.","et":"Euroopa valijaskond kolis rahvusriikidest eemale iseseisva Brüsseli eliidi moodustamisega. Kuna suhted on nõrgenenud, on usaldus institutsioonide vastu samuti vähenenud. Euroopa Liit ei saa olla edukas ilma rahvusriigi usalduseta ning see nõuab rahvusriikide võimu tugevdamist ühenduse otsuste tegemisel. Olukorras võib leida järgmisi ideid: 1) Õigus delegeerida Euroopa Parlamendi liikmeid tuleks uuesti anda riikide parlamentidele ja kaotada parlamendiliikmete otsevalimiste süsteem. Uue süsteemi eeskujuks võiks olla Euroopa Nõukogu assamblee esindajate valimise mehhanism. See võib suurendada kodanike usaldust esindatuse vastu. 2) Liikmete arvu tuleks vähendada. Vähemate parlamendiliikmete puhul oleks suurem vastutus ühe parlamendiliikme eest ja seega ka aruandekohustus. Kallite hoolduskulude ratsionaliseerimine ei ole viimane abinõu. 3) Kahekordsete volituste keeld tuleks kaotada. See võib minna tagasi põhisüsteemi juurde, mis kaotati 2004. aastal. Topeltmandaadi eelis on see, et Euroopa Parlamendi liikmete suhtes valitseks suurem usaldus, kuna nad on riigi esindajad. 4) Liikmesriikide parlamentidel peaks olema Euroopa Parlamendi suhtes vetoõigus. See idee on olnud osa Euroopa diskursusest 20 aastat pärast arutelu põhiseaduse lepingu üle. Praeguse arvamuse süsteemi asemel annaks vetoõigus riikidele tugevama toetusvahendi.","fi":"Eurooppalainen äänestäjäkunta muutti pois kansallisvaltioista muodostamalla riippumattoman Brysselin eliitin. Koska suhde on heikentynyt, myös luottamus toimielimiin on heikentynyt. Euroopan unioni ei voi menestyä ilman luottamusta kansallisvaltioon, mikä edellyttää kansallisvaltioiden vallan vahvistamista yhteisön päätöksenteossa. Seuraavat ajatukset löytyvät tilanteesta: 1) Kansallisille parlamenteille olisi annettava jälleen oikeus valtuuttaa parlamentin jäsenet, ja Euroopan parlamentin jäsenten välittömien vaalien järjestelmä olisi poistettava. Euroopan neuvoston yleiskokouksen edustajien valintamekanismi voisi toimia mallina uudelle järjestelmälle. Tämä voisi lisätä kansalaisten luottamusta edustukseen. 2) Jäsenten määrää olisi vähennettävä. Jos jäseniä on vähemmän, yhden jäsenen vastuu ja siten vastuuvelvollisuus lisääntyisivät. Kalliiden ylläpitokustannusten järkeistäminen ei ole viimeinen keino. 3) Kaksinkertaisten toimeksiantojen kieltäminen olisi poistettava. Tämä voisi palata perusjärjestelmään, joka poistettiin vuonna 2004. Kaksoisvaltuutuksen etuna on se, että luottamus Euroopan parlamentin jäseniin lisääntyisi sen vuoksi, että he ovat kansallisia edustajia. 4) Kansallisilla parlamenteilla olisi oltava veto-oikeus Euroopan parlamenttiin nähden. Ajatus on ollut osa eurooppalaista keskustelua jo 20 vuotta perustuslaillisesta sopimuksesta käydyn keskustelun jälkeen. Nykyisen lausuntojärjestelmän sijaan veto-oikeus antaisi valtioille vahvemman edunvalvontavälineen.","fr":"L’électorat européen s’est éloigné des États-nations avec la formation d’une élite bruxelloise indépendante. Avec l’affaiblissement de la relation, la confiance dans les institutions s’est également détériorée. L’Union européenne ne peut réussir sans la confiance dans l’État-nation, ce qui suppose de renforcer le pouvoir des États-nations dans la prise de décisions communautaires. Les idées suivantes peuvent être trouvées dans la situation: 1) Le droit de déléguer des députés au Parlement européen devrait à nouveau être accordé aux parlements nationaux et le système d’élection directe des députés devrait être supprimé. Le mécanisme de sélection des représentants de l’Assemblée du Conseil de l’Europe pourrait servir de modèle pour le nouveau système. Cela pourrait accroître la confiance des citoyens dans la représentation. 2) Le nombre de députés devrait être réduit. Dans le cas d’un nombre réduit de députés, il y aurait une plus grande responsabilité à l’égard d’un seul député, et donc une plus grande responsabilité. Rationaliser les coûts d’entretien coûteux n’est pas un dernier recours. 3) L’interdiction des doubles mandats devrait être abolie. Cela pourrait revenir au système de base, qui a été aboli en 2004. L’avantage d’un double mandat est qu’il y aurait un niveau de confiance plus élevé dans les députés en raison de leur statut de représentants nationaux. 4) Les parlements nationaux devraient disposer d’un droit de veto vis-à-vis du Parlement européen. L’idée fait partie du discours européen depuis 20 ans depuis le débat sur le traité constitutionnel. Au lieu du système actuel d’«opinion», le droit de veto donnerait aux États un outil de plaidoyer plus solide.","ga":"Bhog na toghthóirí Eorpacha ar shiúl ó na náisiúnstáit nuair a bunaíodh mionlach sa Bhruiséil neamhspleách. De réir mar a lagaíodh an caidreamh, tháinig meath freisin ar mhuinín as na hinstitiúidí. Ní éireoidh leis an Aontas Eorpach gan muinín as an náisiúnstát, agus éilíonn sé sin cumhacht na náisiúnstát i gcinnteoireacht chomhphobail a neartú. Is féidir na smaointe seo a leanas a fháil sa chás: 1) Ba cheart an ceart chun Feisirí a tharmligean a thabhairt arís do na parlaimintí náisiúnta, agus ba cheart deireadh a chur leis an gcóras um thoghadh díreach Feisirí. D’fhéadfadh an sásra chun ionadaithe Thionól Chomhairle na hEorpa a roghnú a bheith ina eiseamláir don chóras nua. D’fhéadfadh sé sin muinín na saoránach san ionadaíocht a mhéadú. 2) Ba cheart líon na bhFeisirí a laghdú. I gcás níos lú Feisirí, bheadh freagracht níos mó ar Fheisire amháin, agus dá bhrí sin bheadh cuntasacht ann. Ní rogha dheireanach é costais chothabhála costasacha a réasúnú. 3) Ba cheart deireadh a chur leis an toirmeasc ar shainorduithe dúbailte. D’fhéadfadh sé seo dul ar ais chuig an mbunchóras, córas ar cuireadh deireadh leis in 2004. Is é an buntáiste a bhaineann le dé-shainordú go mbeadh leibhéal níos airde muiníne ag na Feisirí mar gheall ar a stádas mar ionadaithe náisiúnta. 4) Ba cheart go mbeadh ceart crosta ag Parlaimintí náisiúnta i leith Pharlaimint na hEorpa. Tá an smaoineamh sin mar chuid den dioscúrsa Eorpach le 20 bliain ó rinneadh an díospóireacht ar an gconradh bunreachtúil. In ionad an chórais ‘tuairim’ atá ann faoi láthair, thabharfadh an ceart crosta uirlis abhcóideachta níos láidre do Stáit.","hr":"Europsko biračko tijelo odselilo se od nacionalnih država osnivanjem neovisne Briselske elite. Kako je odnos oslabljen, povjerenje u institucije također se pogoršalo. Europska unija ne može uspjeti bez povjerenja u nacionalnu državu, a to zahtijeva jačanje moći nacionalnih država u donošenju odluka u zajednici. U situaciji se mogu naći sljedeće ideje: 1) Pravo na izaslanike zastupnika u Europskom parlamentu trebalo bi ponovno dati nacionalnim parlamentima, a sustav izravnog izbora zastupnika trebalo bi ukinuti. Mehanizam za odabir predstavnika Skupštine Vijeća Europe mogao bi poslužiti kao model za novi sustav. Time bi se moglo povećati povjerenje građana u zastupljenost. 2) Broj članova treba smanjiti. U slučaju manjeg broja zastupnika postojala bi veća odgovornost za jednog zastupnika, a time i odgovornost. Racionalizacija skupih troškova održavanja nije krajnja mjera. 3) Trebalo bi ukinuti zabranu dvostrukih mandata. To bi se moglo vratiti na osnovni sustav, koji je ukinut 2004. godine. Prednost dvostrukog mandata jest veća razina povjerenja u zastupnike zbog njihova statusa nacionalnih predstavnika. 4) Nacionalni parlamenti trebali bi imati pravo veta na Europski parlament. Ideja je već 20 godina dio europskog diskursa od rasprave o ustavnom ugovoru. Umjesto postojećeg sustava „mišljenja”, pravo veta dalo bi državama snažniji instrument zagovaranja.","it":"L'elettorato europeo si è allontanato dagli Stati nazionali con la formazione di un'élite indipendente di Bruxelles. Poiché il rapporto è stato indebolito, anche la fiducia nelle istituzioni si è deteriorata. L'Unione europea non può avere successo senza fiducia nello Stato nazionale, e ciò richiede il rafforzamento del potere degli Stati nazionali nel processo decisionale comunitario. Nella situazione si possono trovare le seguenti idee: 1) Il diritto di delegare gli eurodeputati dovrebbe essere nuovamente conferito ai parlamenti nazionali e il sistema di elezione diretta dei deputati dovrebbe essere abolito. Il meccanismo di selezione dei rappresentanti dell'Assemblea del Consiglio d'Europa potrebbe fungere da modello per il nuovo sistema. Ciò potrebbe accrescere la fiducia dei cittadini nella rappresentanza. 2) Il numero dei deputati dovrebbe essere ridotto. Nel caso di un numero minore di deputati, vi sarebbe una maggiore responsabilità per un deputato, e quindi la responsabilità. Razionalizzare i costi di manutenzione costosi non è un'ultima risorsa. 3) Il divieto di doppi mandati dovrebbe essere abolito. Ciò potrebbe tornare al sistema di base, che è stato abolito nel 2004. Il vantaggio di un duplice mandato è che vi sarebbe un maggiore livello di fiducia nei deputati al Parlamento europeo a causa del loro status di rappresentanti nazionali. 4) I parlamenti nazionali dovrebbero avere il diritto di veto nei confronti del Parlamento europeo. L'idea è stata parte del discorso europeo per 20 anni dal dibattito sul trattato costituzionale. Invece dell'attuale sistema di \"parere\", il diritto di veto offrirebbe agli Stati uno strumento di difesa più forte.","lt":"Europos rinkėjai pasitraukė iš nacionalinių valstybių, kurdami nepriklausomą Briuselio elitą. Kadangi santykiai susilpnėjo, pasitikėjimas institucijomis taip pat sumažėjo. Europos Sąjunga negali būti sėkminga be pasitikėjimo tautine valstybe, ir tam reikia stiprinti nacionalinių valstybių galią priimant bendruomenės sprendimus. Šioje situacijoje galima rasti šias idėjas: 1) teisė deleguoti EP narius turėtų būti vėl suteikta nacionaliniams parlamentams, o tiesioginių EP narių rinkimų sistema turėtų būti panaikinta. Europos Tarybos asamblėjos atstovų atrankos mechanizmas galėtų būti naujosios sistemos pavyzdys. Tai galėtų padidinti piliečių pasitikėjimą atstovavimu. 2) Narių skaičius turėtų būti sumažintas. Mažiau narių būtų atsakinga už vieną narį, taigi ir atskaitomybė. Brangių priežiūros išlaidų racionalizavimas nėra paskutinė išeitis. 3) Reikėtų panaikinti dvigubų įgaliojimų draudimą. Tai galėtų grįžti prie pagrindinės sistemos, kuri buvo panaikinta 2004 m. Dvejopų įgaliojimų privalumas yra tai, kad dėl jų, kaip nacionalinių atstovų, statuso būtų labiau pasitikima EP nariais. 4) Nacionaliniai parlamentai turėtų turėti veto teisę Europos Parlamento atžvilgiu. Ši idėja buvo Europos diskurso dalis 20 metų nuo diskusijų dėl konstitucinės sutarties. Vietoj dabartinės „nuomonės“ sistemos veto teisė suteiktų valstybėms stipresnę propagavimo priemonę.","lv":"Eiropas vēlētāji pārcēlās prom no nacionālajām valstīm, veidojot neatkarīgu Briseles eliti. Tā kā attiecības ir vājinātas, ir pasliktinājusies arī uzticēšanās iestādēm. Eiropas Savienība nevar gūt panākumus bez uzticēšanās nacionālajai valstij, un tas prasa stiprināt nacionālo valstu varu kopienas lēmumu pieņemšanā. Šajā situācijā var atrast šādas idejas: 1) Tiesības deleģēt EP deputātus atkal būtu jāpiešķir valstu parlamentiem, un būtu jāatceļ Eiropas Parlamenta deputātu tiešās ievēlēšanas sistēma. Eiropas Padomes Asamblejas pārstāvju atlases mehānisms varētu kalpot par paraugu jaunajai sistēmai. Tas varētu palielināt pilsoņu uzticību pārstāvībai. 2) Būtu jāsamazina deputātu skaits. Ja deputātu skaits būtu mazāks, vienam deputātam būtu lielāka atbildība un līdz ar to pārskatatbildība. Dārgu uzturēšanas izmaksu racionalizācija nav galējais līdzeklis. 3) Būtu jāatceļ divkāršā mandāta aizliegums. Tas varētu atgriezties pie pamatsistēmas, kas tika atcelta 2004. gadā. Divkāršā mandāta priekšrocība ir tāda, ka, pateicoties viņu kā valsts pārstāvju statusam, EP deputātiem būtu augstāks uzticēšanās līmenis. 4) Valstu parlamentiem vajadzētu būt veto tiesībām attiecībā pret Eiropas Parlamentu. Šī ideja ir bijusi daļa no Eiropas diskursa jau 20 gadus kopš debatēm par Konstitucionālo līgumu. Pašreizējās “atzinuma” sistēmas vietā veto tiesības sniegtu valstīm spēcīgāku aizstāvības instrumentu.","mt":"L-elettorat Ewropew tbiegħed mill-istati nazzjon bil-formazzjoni ta’ elite indipendenti fi Brussell. Hekk kif ir-relazzjoni ddgħajfet, il-fiduċja fl-istituzzjonijiet iddeterjorat ukoll. L-Unjoni Ewropea ma tistax tirnexxi mingħajr fiduċja fl-istat nazzjon, u dan jeħtieġ it-tisħiħ tas-setgħa tal-istati nazzjon fit-teħid ta’ deċiżjonijiet fil-komunità. L-ideat li ġejjin jistgħu jinstabu fis-sitwazzjoni: 1) Id-dritt ta’ delega tal-Membri tal-Parlament Ewropew għandu jerġa’ jingħata lill-parlamenti nazzjonali, u s-sistema ta’ elezzjoni diretta tal-MEPs għandha titneħħa. Il-mekkaniżmu għall-għażla tar-rappreżentanti tal-Assemblea tal-Kunsill tal-Ewropa jista’ jservi bħala mudell għas-sistema l-ġdida. Dan jista’ jżid il-fiduċja taċ-ċittadini fir-rappreżentanza. 2) L-għadd ta’ Membri għandu jitnaqqas. Fil-każ ta’ inqas Membri, ikun hemm responsabbiltà akbar għal Membru wieħed, u b’hekk ikun hemm responsabbiltà. Ir-razzjonalizzazzjoni tal-ispejjeż tal-manutenzjoni għaljin mhijiex l-aħħar għażla. 3) Il-projbizzjoni fuq mandati doppji għandha titneħħa. Dan jista’ jmur lura għas-sistema bażika, li tneħħiet fl-2004. Il-vantaġġ ta’ mandat doppju huwa li jkun hemm livell ogħla ta’ fiduċja fl-MEPs minħabba l-istatus tagħhom bħala rappreżentanti nazzjonali. 4) Il-Parlamenti nazzjonali għandu jkollhom id-dritt tal-veto vis-à-vis il-Parlament Ewropew. L-idea ilha parti mid-diskors Ewropew għal 20 sena mid-dibattitu dwar it-trattat kostituzzjonali. Minflok is-sistema attwali ta’ ‘opinjoni’, id-dritt tal-veto jagħti lill-Istati għodda ta’ promozzjoni aktar b’saħħitha.","nl":"De Europese kiezers verhuisden van de natiestaten met de vorming van een onafhankelijke Brusselse elite. Aangezien de relatie is verzwakt, is ook het vertrouwen in de instellingen verslechterd. De Europese Unie kan niet slagen zonder vertrouwen in de natiestaat, en dit vereist een versterking van de macht van de natiestaten in de besluitvorming van de gemeenschap. De volgende ideeën zijn te vinden in de situatie: 1) Het recht om leden van het Europees Parlement te delegeren moet opnieuw aan de nationale parlementen worden toegekend en het systeem van rechtstreekse verkiezing van leden van het Europees Parlement moet worden afgeschaft. Het mechanisme voor de selectie van vertegenwoordigers van de Vergadering van de Raad van Europa kan als model dienen voor het nieuwe systeem. Dit zou het vertrouwen van de burgers in vertegenwoordiging kunnen vergroten. 2) Het aantal leden moet worden verminderd. In het geval van minder leden zou er een grotere verantwoordelijkheid voor één lid zijn, en dus verantwoordingsplicht. Het rationaliseren van dure onderhoudskosten is geen laatste redmiddel. 3) Het verbod op dubbele mandaten moet worden afgeschaft. Dit zou terug kunnen gaan naar het basissysteem, dat in 2004 werd afgeschaft. Het voordeel van een dubbel mandaat is dat er meer vertrouwen is in de leden van het Europees Parlement vanwege hun status als nationale vertegenwoordigers. 4) De nationale parlementen moeten een vetorecht hebben tegenover het Europees Parlement. Het idee maakt al 20 jaar deel uit van het Europese discours sinds het debat over het Grondwettelijk Verdrag. In plaats van het huidige systeem van „advies” zou het vetorecht de staten een krachtiger instrument voor pleitbezorging geven.","pl":"Europejski wyborca odsunął się od państw narodowych wraz z utworzeniem niepodległej elity brukselskiej. Ponieważ stosunki uległy osłabieniu, zaufanie do instytucji również uległo pogorszeniu. Unia Europejska nie może odnieść sukcesu bez zaufania do państwa narodowego, co wymaga wzmocnienia władzy państw narodowych w procesie podejmowania decyzji przez społeczność. W tej sytuacji można znaleźć następujące pomysły: 1) Prawo do delegowania posłów do PE należy ponownie przyznać parlamentom narodowym, a system bezpośrednich wyborów posłów do PE powinien zostać zniesiony. Mechanizm wyboru przedstawicieli Zgromadzenia Rady Europy mógłby posłużyć za wzór dla nowego systemu. Mogłoby to zwiększyć zaufanie obywateli do reprezentacji. 2) Należy zmniejszyć liczbę posłów. W przypadku mniejszej liczby posłów odpowiedzialność za jednego posła byłaby większa, a tym samym odpowiedzialność. Racjonalizacja kosztownych kosztów utrzymania nie jest ostatecznością. 3) Zakaz podwójnych mandatów powinien zostać zniesiony. Mogłoby to powrócić do podstawowego systemu, który został zniesiony w 2004 r. Zaletą podwójnego mandatu jest wyższy poziom zaufania do posłów ze względu na ich status przedstawicieli krajowych. 4) Parlamenty narodowe powinny mieć prawo weta wobec Parlamentu Europejskiego. Idea ta jest częścią dyskursu europejskiego od 20 lat od czasu debaty na temat traktatu konstytucyjnego. Zamiast obecnego systemu „opinii” prawo weta zapewniłoby państwom silniejsze narzędzie rzecznictwa.","pt":"O eleitorado europeu afastou-se dos Estados-nação com a formação de uma elite independente de Bruxelas. Como a relação foi enfraquecida, a confiança nas instituições também se deteriorou. A União Europeia não pode ter êxito sem confiança no Estado-nação, o que exige o reforço do poder dos Estados-nação na tomada de decisões comunitárias. As seguintes ideias podem ser encontradas na situação: 1) O direito de delegar os deputados ao Parlamento Europeu deve ser novamente conferido aos parlamentos nacionais e o sistema de eleição direta dos deputados deve ser abolido. O mecanismo de seleção dos representantes da Assembleia do Conselho da Europa poderia servir de modelo para o novo sistema. Tal poderá aumentar a confiança dos cidadãos na representação. 2) O número de deputados deve ser reduzido. No caso de menos deputados, haverá uma maior responsabilidade por um deputado e, por conseguinte, a responsabilização. Racionalizar custos de manutenção caros não é um último recurso. 3) A proibição dos duplos mandatos deve ser abolida. Isto poderia voltar ao sistema básico, que foi abolido em 2004. A vantagem de um duplo mandato é o facto de existir um nível mais elevado de confiança nos deputados ao Parlamento Europeu devido ao seu estatuto de representantes nacionais. 4) Os parlamentos nacionais devem ter direito de veto perante o Parlamento Europeu. A ideia faz parte do discurso europeu há 20 anos desde o debate sobre o Tratado Constitucional. Em vez do atual sistema de «parecer», o direito de veto daria aos Estados um instrumento de defesa mais forte.","ro":"Electoratul european s-a îndepărtat de statele naționale, formând o elită independentă de Bruxelles. Pe măsură ce relația a fost slăbită, încrederea în instituții s-a deteriorat, de asemenea. Uniunea Europeană nu poate reuși fără încredere în statul național, iar acest lucru necesită consolidarea puterii statelor naționale în procesul decizional comunitar. Următoarele idei pot fi găsite în această situație: 1) Dreptul de a delega deputații în Parlamentul European ar trebui să fie din nou acordat parlamentelor naționale, iar sistemul de alegere directă a deputaților în Parlamentul European ar trebui eliminat. Mecanismul de selecție a reprezentanților Adunării Consiliului Europei ar putea servi drept model pentru noul sistem. Acest lucru ar putea spori încrederea cetățenilor în reprezentare. 2) Numărul deputaților ar trebui redus. În cazul unui număr mai mic de deputați, ar exista o responsabilitate mai mare pentru un deputat și, prin urmare, o responsabilitate mai mare. Raționalizarea costurilor de întreținere costisitoare nu este o soluție de ultimă instanță. 3) Interdicția privind mandatele duble ar trebui eliminată. Acest lucru ar putea reveni la sistemul de bază, care a fost desființat în 2004. Avantajul unui mandat dublu este că ar exista un nivel mai ridicat de încredere în deputații europeni, datorită statutului lor de reprezentanți naționali. 4) parlamentele naționale ar trebui să aibă drept de veto față de Parlamentul European. Ideea face parte din discursul european de 20 de ani de la dezbaterea privind tratatul constituțional. În locul sistemului actual de „aviz”, dreptul de veto ar oferi statelor un instrument mai puternic de promovare.","sk":"Európski voliči sa vzdialili od národných štátov vytvorením nezávislej bruselskej elity. Keďže sa vzťah oslabil, zhoršila sa aj dôvera v inštitúcie. Európska únia nemôže uspieť bez dôvery v národný štát, čo si vyžaduje posilnenie moci národných štátov v rozhodovaní Spoločenstva. V tejto situácii možno nájsť tieto myšlienky: 1) Právo delegovať poslancov EP by sa malo opäť udeliť národným parlamentom a mal by sa zrušiť systém priamych volieb poslancov EP. Mechanizmus výberu zástupcov Zhromaždenia Rady Európy by mohol slúžiť ako vzor nového systému. To by mohlo zvýšiť dôveru občanov v zastúpenie. 2) Počet poslancov by sa mal znížiť. V prípade menšieho počtu poslancov by bola väčšia zodpovednosť jedného poslanca, a teda zodpovednosť. Racionalizácia nákladných nákladov na údržbu nie je poslednou možnosťou. 3) Zákaz dvojitých mandátov by sa mal zrušiť. To by sa mohlo vrátiť k základnému systému, ktorý bol zrušený v roku 2004. Výhodou dvojitého mandátu je, že vzhľadom na ich postavenie národných zástupcov by existovala vyššia úroveň dôvery v poslancov Európskeho parlamentu. 4) Národné parlamenty by mali mať právo veta voči Európskemu parlamentu. Táto myšlienka je súčasťou európskej diskusie už 20 rokov od rozpravy o ústavnej zmluve. Namiesto súčasného systému „stanoviska“ by právo veta poskytlo štátom silnejší nástroj obhajoby.","sl":"Evropski volivci so se z oblikovanjem neodvisne bruseljske elite odmaknili od nacionalnih držav. Ker je bil odnos oslabljen, se je poslabšalo tudi zaupanje v institucije. Evropska unija ne more uspeti brez zaupanja v nacionalno državo, kar zahteva krepitev moči nacionalnih držav pri odločanju v skupnosti. V tej situaciji je mogoče najti naslednje zamisli: 1) Pravica do prenosa poslancev Evropskega parlamenta bi morala biti ponovno podeljena nacionalnim parlamentom, sistem neposrednih volitev poslancev pa bi bilo treba odpraviti. Mehanizem za izbor predstavnikov Skupščine Sveta Evrope bi lahko služil kot model za novi sistem. To bi lahko povečalo zaupanje državljanov v zastopanje. 2) Število poslancev bi bilo treba zmanjšati. V primeru manjšega števila poslancev bi bila odgovornost za enega poslanca večja, s tem pa tudi odgovornost. Racionalizacija dragih stroškov vzdrževanja ni zadnja možnost. 3) Prepoved dvojnega mandata bi bilo treba odpraviti. To bi se lahko vrnilo v osnovni sistem, ki je bil ukinjen leta 2004. Prednost dvojnega mandata je v tem, da bi bilo zaupanje v poslance Evropskega parlamenta večje zaradi njihovega statusa nacionalnih predstavnikov. 4) Nacionalni parlamenti bi morali imeti pravico veta proti Evropskemu parlamentu. Zamisel je bila del evropske razprave že 20 let od razprave o ustavni pogodbi. Namesto sedanjega sistema „mnenja“ bi pravica veta državam dala močnejše orodje za zagovarjanje.","sv":"De europeiska väljarna flyttade bort från nationalstaterna med bildandet av en oberoende Brysselelit. I och med att förbindelserna har försvagats har förtroendet för institutionerna också försämrats. Europeiska unionen kan inte lyckas utan förtroende för nationalstaten, och detta kräver en förstärkning av nationalstaternas makt i gemenskapens beslutsfattande. Följande idéer finns i situationen: 1) Rätten att delegera ledamöter av Europaparlamentet bör återigen ges till de nationella parlamenten, och systemet med direktval av ledamöter av Europaparlamentet bör avskaffas. Mekanismen för att välja ut företrädare för Europarådets församling skulle kunna tjäna som modell för det nya systemet. Detta skulle kunna öka medborgarnas förtroende för representationen. 2) Antalet ledamöter bör minskas. När det gäller färre ledamöter skulle ansvaret för en ledamot öka och därmed ansvarsskyldigheten. Att rationalisera dyra underhållskostnader är inte en sista utväg. 3) Förbudet mot dubbla mandat bör avskaffas. Detta skulle kunna återgå till det grundläggande systemet, som avskaffades 2004. Fördelen med ett dubbelt mandat är att det skulle finnas ett större förtroende för parlamentsledamöterna på grund av deras ställning som nationella företrädare. 4) De nationella parlamenten bör ha vetorätt gentemot Europaparlamentet. Idén har varit en del av den europeiska debatten i 20 år sedan debatten om det konstitutionella fördraget. I stället för det nuvarande systemet med ”yttranden” skulle vetorätten ge staterna ett starkare stödverktyg."}},"title":{"hu":"El kell törölni az európai képviselők közvetlen választását és újra a nemzeti parlamentek kezébe kell adni a képviselők delegálási jogát","machine_translations":{"bg":"Преките избори на членове на ЕП следва да бъдат премахнати и правото на делегиране в националните парламенти следва да бъде възстановено.","cs":"Přímé volby poslanců Evropského parlamentu by měly být zrušeny a mělo by být obnoveno právo delegovat na vnitrostátní parlamenty.","da":"Det direkte valg af medlemmer af Europa-Parlamentet bør afskaffes, og retten til at uddelegere til de nationale parlamenter bør genindføres.","de":"Die Direktwahl der MdEP sollte abgeschafft und das Recht auf Delegierung an die nationalen Parlamente wieder aufgenommen werden.","el":"Θα πρέπει να καταργηθεί η άμεση εκλογή των βουλευτών του ΕΚ και να αποκατασταθεί το δικαίωμα εξουσιοδότησης στα εθνικά κοινοβούλια.","en":"The direct election of MEPs should be abolished and the right to delegate to national parliaments should be reinstated","es":"Debe suprimirse la elección directa de los diputados al Parlamento Europeo y restablecerse el derecho a delegar en los parlamentos nacionales.","et":"Euroopa Parlamendi liikmete otsevalimised tuleks kaotada ja taastada õigus delegeerida liikmesriikide parlamentidele.","fi":"Euroopan parlamentin jäsenten suorat vaalit olisi lakkautettava ja oikeus delegoida kansallisille parlamenteille olisi palautettava.","fr":"Il convient de supprimer l’élection directe des députés européens et de rétablir le droit de délégation aux parlements nationaux.","ga":"Ba cheart deireadh a chur le toghadh díreach na bhFeisirí agus ba cheart an ceart chun toscaire chuig na parlaimintí náisiúnta a thabhairt ar ais","hr":"Trebalo bi ukinuti neposredan izbor zastupnika u Europskom parlamentu, a pravo na izaslanike u nacionalnim parlamentima trebalo bi ponovno uspostaviti","it":"L'elezione diretta dei deputati al Parlamento europeo dovrebbe essere abolita e il diritto di delegare ai parlamenti nazionali dovrebbe essere ripristinato","lt":"Reikėtų panaikinti tiesioginius Europos Parlamento narių rinkimus ir atkurti teisę deleguoti į nacionalinius parlamentus.","lv":"Būtu jāatceļ Eiropas Parlamenta deputātu tiešās vēlēšanas un jāatjauno tiesības deleģēt dalībvalstu parlamentiem.","mt":"L-elezzjoni diretta tal-Membri tal-Parlament Ewropew għandha titneħħa u d-dritt ta’ delega lill-parlamenti nazzjonali għandu jerġa’ jiddaħħal.","nl":"De rechtstreekse verkiezing van de leden van het Europees Parlement moet worden afgeschaft en het recht om aan de nationale parlementen te delegeren moet worden hersteld.","pl":"Należy znieść bezpośrednie wybory posłów do PE i przywrócić prawo do delegowania do parlamentów narodowych.","pt":"A eleição direta dos deputados ao Parlamento Europeu deve ser abolida e o direito de delegar nos parlamentos nacionais deve ser restabelecido.","ro":"Alegerea directă a deputaților în Parlamentul European ar trebui eliminată, iar dreptul de a delega parlamentelor naționale ar trebui reinstituit","sk":"Priame voľby poslancov Európskeho parlamentu by sa mali zrušiť a právo delegovať na národné parlamenty by sa malo obnoviť.","sl":"Odpraviti bi bilo treba neposredne volitve poslancev Evropskega parlamenta in ponovno uvesti pravico do prenosa pooblastil v nacionalne parlamente.","sv":"Det direkta valet av ledamöter av Europaparlamentet bör avskaffas och rätten att delegera till nationella parlament bör återinföras."}}}
This fingerprint is calculated using a SHA256 hashing algorithm. In order to replicate it yourself, you can use an MD5 calculator online and copy-paste the source data.
Share:
Share link:
Please paste this code in your page:
<script src="https://futureu.europa.eu/processes/Democracy/f/6/proposals/105733/embed.js"></script>
<noscript><iframe src="https://futureu.europa.eu/processes/Democracy/f/6/proposals/105733/embed.html" frameborder="0" scrolling="vertical"></iframe></noscript>
Report inappropriate content
Is this content inappropriate?
- Call us 00 800 6 7 8 9 10 11
- Use other telephone options
- Write to us via our contact form
- Meet us at a local EU office
- European Parliament
- European Council
- Council of the European Union
- European Commission
- Court of Justice of the European Union (CJEU)
- European Central Bank (ECB)
- European Court of Auditors (ECA)
- European External Action Service (EEAS)
- European Economic and Social Committee (EESC)
- European Committee of the Regions (CoR)
- European Investment Bank (EIB)
- European Ombudsman
- European Data Protection Supervisor (EDPS)
- European Data Protection Board
- European Personnel Selection Office
- Publications Office of the European Union
- Agencies
1 comment
Loading comments ...
Loading comments ...